Historien om bilfärjan Borgholm


Min barndoms somrar i Timmernabben präglades av en sak, en som gjorde vår lilla vik här vid Smålandskusten till en unik och helt fantastisk plats att befinna sig på. Varje sommar, så länge jag kan minnas var det samma sak. Allt levde upp på sommaren när turisterna kom och mycket berodde på bilfärjan Borgholm.

Jag, som liten pojke på 1970-talet vid färjeläget i Timmernabben

Bilfärjan Borgholm lägger till vid hamnen

Den var en stor del av Timmernabbens identitet. Förväntansfulla turister som köade inför en fantastisk båtresa över Kalmarsund till sommarparadiset Öland. Och så vi, de bofasta, som njöt av denna härliga siluett som regelbundet varje sommardag kom och gick i farleden. Sommaren blev levande för oss små barn som fick höra och se färjan komma skvalpande strax utanför vår badplats vid Danska varvet. Sedan, när man blev lite äldre, var det ju alla natt turer över till andra sidan som hägrade. Då var bilfärjan full med sommarbruna människor som förgyllde tillvaron med att besöka Öland på sommarnätterna, för att äta och festa i detta semesterparadis.

Men så plötsligt en dag, efter hela 30 år, var den bara borta. Det blev tyst i hamnen och tyst i farleden. Vad hände egentligen med vår gamla trotjänare och hur började hennes historia?

Jag har nu sökt, letat och pusslat för att få ihop alla fakta om detta fartyg. Så nu tänker jag berätta hela, och jag menar verkligen hela historien, om bilfärjan Borgholm.

Historien om bilfärjan Borgholm
Allt börjar mitt under Andra Världskriget. Fartyget beställs av Engelska krigsmakten den 9 Juni År 1942 och byggdes av Clapson & Son vid Lorighborough i England. Hon levererades den 6 April 1943 till British Royal Navy.

Detta fartyget var då ett av många minsvepare i Brittiska flottan och just denna fick namnet ni nu ska lägga på minnet HMS MMS 280.

Eftersom hon byggdes för att bli minsvepare, så valde man vid den tiden träskrov och utrustade henne med en dieselmotor som drev endast 1 axel. Det fanns plats för 20 mans besättning. Men det byggdes många av hennas klass. Här kommer exempel på några av systerfartygen.

Systerfartyget MMS 32 År 1944

Systerfartyget MMS 34 År 1943

Systerfartyget MMS 180 År 1944

Systerfartyget MMS 1006 År 1946

Vår första befälhavare på minsveparen HMS MMS 280 blir R Cornay, som tjänstgör mellan 15 Juni År 1943 till 5 Oktober År 1944. Därefter blir Robert Anthony Hannah befälhavare, mellan 5 Oktober År 1944 till 28 September År 1945. Detta var otroligt tuffa år för både fartyg och besättning.

Dagen D

Hon användes först som minsvepare, men senare även som landstigningsbåt vid Normandie. Landstigningarna inleddes som ni kanske vet tisdagen den 6 juni 1944 (Dagen D).

År 1946, efter kriget, säljs hon sedan av British Royal Navy till H. Sørensen vid Langesund i Norge. Där byggs fartyget om till bil och passagerarfärja med plats för 205 passagerare och 20 personbilar. Då får hon namnet Lahela 3.

Lahela 3

År 1948 sätts hon in i trafik mellan Langesund - Helgeroa - Landgangen (Brevik).

Lahela 3


Lahela 3

Efter 13 år, År 1961 läggs trafiken ned, när den nya Brevikbron invigs. Då säljs hon till en Svensk vid namn Jonne Eriksson på Muskö i Stockholms skärgård. Nu omdöpts hon till enbart Lahela och sätts in mellan Söderby - Mickrum.

Lahela vid Muskö

Trots många bakslag med vatteninträngning under sprängningsarbetena så byggde man till slut klart Muskötunneln. Den var då höjden av ingenjörskonst, nästan tre kilometer lång med en lägsta bottenpunkt på 65 meter under vattenytan. År 1963 öppnades tunneln för militär trafik och den 15 mars år 1964 invigdes den för allmän trafik och färjetrafiken mellan Söderby brygga och Muskö lades därmed ned.

År 1965. Säljs Lahela till Rederi AB Beron i Västervik och döps om ännu en gång. Namnet blir nu BORGHOLM och hon sätts in mellan Timmernabben - Borgholm - Oknö.

Borgholm vid färjeläget i Timmernabben

Under de kommande åren byter hon ägare ett flertal gånger men fortsätter att gå samma turer mellan fastlandet och Öland. På 1970-talet säljs hon först till kapten Evert Palmberg i Blomstermåla.

Lennart Gerlofsson, Evert Palmberg och Rosa Nilsson

Året är 1973. Längst till vänster står Lennart Gerlofsson, som var hamnkapten. I mitten står kapten Evert Palmberg. Han upplevdes ibland som rätt barsk. Betydligt lugnare blev det när han avlöstes av kapten Gunnar Svensson. Dessa båda turades om att föra befälet. Längst ut till höger har vi Rosa Nilsson, som hade hand om serveringen ombord i många år.


Fartyget var från början ombyggd för ta 20 bilar, men en av sommarjobbarna på 1970-talet,  Jan-Erik Rubensson vittnat om annat:

"Tjugo bilar fick vi aldrig in. Sjutton gick bra, om man vågade vinka fram dem så att inte en molekyl kom emellan. En enda gång hade vi arton, när vi lyfte in en hundkoja på tvären."

År 1983 säljs hon ännu en gång och då till Kust-Marin KB i Malmö.

År 1983

År 1985 säljs hon ytterligare en gång och då till Startskottet 9468 AB i Malmö.

Styrhytten byggs om till en större modell

År 1995 upphör turerna mellan Timmernabben - Borgholm - Oknö, efter hela 30 år. Men vad hände då sedan? Kan man ju undra.

Jo. Året efter, År 1996 säljs hon till Marité Sail Ship Charter AB i Rönninge.

Bilfärjan Borgholm transporteras till Mälarvarvet i Stockholm, där hela överbyggnaden rivs av och hon målas om. 


Därefter bogseras hon till Beckholmen för ombyggnad till "Vikingaskepp". 
Ni läste rätt........ Vikingaskepp. Ska man skratta eller gråta? Göra så med en så unik gammal dam. Jo, det var precis det som skedde. Man ville åt det gamla träskrovet såklart.

År 1997 döpts hon om till SVEA VIKING.

År 1998. Återlevererad efter ombyggnad. Hon registreras för Svea Viking AB i Stockholm. Den gamla ombyggda bilfärjan ska nu användas som sightseeing- och charterbåt i Stockholms hamn och skärgård.

Svea Viking vid Stockholms slott

De kommande åren kör hon på turister precis som hon brukar, fast nu i en annan kostym. Ett vackert fartyg är hon ju, om än lite annorlunda.

Svea Viking

Den 28 april År 2007 ligger hon som vanligt upplagd vid Skeppsbron (Nedanför slottet). Det är då de händer. Jag citerar nu Aftonbladet:

Tidigt på lördagsmorgonen började det brinna i det populära turistskeppet Svea viking vid Skeppsbron i Gamla stan i Stockholm.


Larmet inkom strax innan fem på lördagsmorgonen. När räddningstjänsten kom till båten var den totalt övertänd. Sju enheter, varav en båt, kallades till Skeppsbron.
Hans Eriksson vid Stockholms brandförsvar, säger till aftonbladet.se att det var krångligt att släcka båten.
– Det är svårt att komma åt i alla skrymslen och vrår, säger han.

"Den är förlorad"
Vid sextiden observerades ett stort hål i vikingaskeppet, vilket försvårade släckningsarbetet betydligt då alla brandmän beordrades att fortsätta släckningsarbetet från kajen.
– Båten är nu instabil. Den är förlorad, säger Hans Eriksson till aftonbladet.se.

Vad som orsakade branden är ännu okänt, men Södermalmspolisen utesluter inte att branden var anlagd.
– Någon har säkerligen fjuttat på. En båt brinner inte av sig själv, säger larmoperatör Ulf Andersson till aftonbladet.se

Inga personskador har rapporterats.


Månaden efter i Maj År 2007, inleds nu bärgningen av vraket. Stockholms hamns pontonkran Lodbrok ska lyfta upp resterna av fartyget på en ponton. 


Vid första lyftförsöket glider de förankrade vajrarna av, så man sänker ner vraket igen. Efter att en dykare varit nere och flyttat varjarna framför propellern görs ett nytt försök. Denna gång ser allt ut att gå bra, tills kölen brister. Man sänker då ner henne igen och avbryter bärgningen.

Efter detta återstår bara en sak. Man tvingas att mödosamt hugga upp henne på plats. Här i hamnbassängen precis nedanför slottet.



Här slutar historien om detta fantastiska fartyg. Hon började sin bana som krigsfartyg i andra världskrigets England och slutade 64 år senare som eldhärjat ombyggt vikingaskepp i Stockholms hamn. Men dess emellan var hon en stor del av min uppväxt i Timmernabben och det glömmer jag aldrig. Jag saknar henne........

Vila i frid "HMS MMS 280"…………