Johans Fotoblogg

Leta i den här bloggen

Fåglarna känner av årstiderna

september 23, 2014

Hämta länk
Facebook
Twitter
Pinterest
E-post
Andra appar

En härlig bild som symboliserar höstens ankomst.

Hämta länk
Facebook
Twitter
Pinterest
E-post
Andra appar

Populära inlägg

Historien om bilfärjan Borgholm

Min barndoms somrar i Timmernabben präglades av en sak, en som gjorde vår lilla vik här vid Smålandskusten till en unik och helt fantastisk plats att befinna sig på. Varje sommar, så länge jag kan minnas var det samma sak. Allt levde upp på sommaren när turisterna kom och mycket berodde på bilfärjan Borgholm. Jag, som liten pojke på 1970-talet vid färjeläget i Timmernabben Bilfärjan Borgholm lägger till vid hamnen Den var en stor del av Timmernabbens identitet. Förväntansfulla turister som köade inför en fantastisk båtresa över Kalmarsund till sommarparadiset Öland. Och så vi, de bofasta, som njöt av denna härliga siluett som regelbundet varje sommardag kom och gick i farleden. Sommaren blev levande för oss små barn som fick höra och se färjan komma skvalpande strax utanför vår badplats vid Danska varvet. Sedan, när man blev lite äldre, var det ju alla natt turer över till andra sidan som hägrade. Då var bilfärjan full med sommarbruna människor som förgyllde tillvaron med

Historien om Dämmans Fyr

Dämmans gamla fyr och den nya. Dämmans gamla fyrplats här till vänster på bilden, ligger nästan mitt i Kalmarsund, men tillhör faktiskt Mönsterås kommun, och är byggd på ett naturligt litet grund mitt i havet. Dämman var vid uppförandet den första stora bottenfasta fyren i Sverige. Den ligger exakt här, som kartan nedan visar. Dämmans gamla fyrplats (Röd pil) Ny automatiserad fyr (Gul pil) Bakgrunden till fyrens historia står att finna i 1800-talets utökade handel och rederiverksamhet. Redarna krävde säkra resor och ett sätt att slippa lotsar, samt att kunna segla även nattetid. År 1842 Som ett led av en modernisering i Kalmarsund beslutade man på 1860-talet att märka ut just grundet Dämman, eftersom det var mycket farligt att passera just där. Ett förslag om ett fyrskepp kom redan år 1864. År 1869 Men ärendet drog ut på tiden och år 1870 kunde man inte vänta längre, så man beslutade om en riktig bottenfast fyr istället. År 1871

Ett minne av Blomstermåla Möbelfabrik

Allt började som vanligt med ett gammalt foto som jag bara var tvungen att lära mig mera om. Därför kommer nu en ny historia om vår bygd. Ett par kilometer nedströms Alsterån från Blomstermåla sett, ligger den lilla vackra byn Skälleryd. Historiskt sett har Skälleryds och Århults Lillegård haft sina gemensamma kvarnar vid ett vattenfall som låg cirka 100 meter nedströms dagens vägbro över Alsterån. Redan vid slutet av 1600-talet låg en kvarn på den södra sidan, 100 år senare fanns även en sågkvarn på den norra sidan och vid 1800-talets mitt tycks vattendrivna verk ha funnits på båda stränderna. År 1900 etablerades Blomstermåla Möbelfabrik, senare Skälleryds Möbelfabrik, här på platsen, av fyra möbelfabrikörer från Virserum. Om detta går det att läsa i Kalmar tidning från lördagen den 1 september År 1900. Se här nedan. Här på bilden nedan ser ni de första anställda. Bilden är tagen År 1904. År 1920 hade fabriken cirka 60 anställda som framförallt tillver

Ett minne av Vindflöjeln

Ni har säkert sett dem. Man ser de oftast på gamla hustak och kyrktorn men även placerade lite här och var i gamla trädgårdar. Jag talar om Vindflöjeln. En lite rolig sak som har förnöjt människan i många 100-tals år. Här kommer nu Vindflöjels historia. Jägare Vindflöjlar på byggnader har funnits sedan medeltiden och från 1000-talet och framåt förekommer de allt oftare på skorstenar. Vindflöjlar och tornspiror på byggnader blev allt vanligare från renässansen och anses ha varit viktiga som statussymboler för människorna. Tåg En tornspira berättar en hel del om byggnadens status och t.ex. om det har funnits någon verksamhet och vilket yrke de människor som bott där kan har utövat. Här fanns det en chans att manifestera sitt välstånd eller tidens byggnadsideal. Kyrktupp De vanligaste formerna av utseende har varit djurfigurer, men även initialer och årtal kan ses på vindflöjlarna. Det är oftast utförda i smide. Att ha väderflöjel (girouette) på sitt hus var i Fra

Flygrakan

Minns ni varför den raka vägen utanför Ålem kallas Flygrakan? Idag är det ju en vanlig rak väg med mitträcke. Men det var annat förr, som ni kanske kommer ihåg. Då var den betydligt bredare och viktigare än idag. Raksträckan mellan Solberga och Ramsås Efter andra världskriget började militärledningen i Sverige analysera krigsförloppet för att försöka se vilka erfarenheter som kunde dras. Var fanns de nya hoten? Ett par händelser som bidrog till att det svenska försvaret behövde utvecklas och förstärkas var. - den osäkra situationen i Europa i slutet av 40-talet och början av 50-talet när Sovjet blockerade tillfarten till Berlin och uttrycket Järnridån myntades. - de båda blocken som bildades med NATO på ena sidan och Warzawa-pakten på den andra och med ett neutralt Sverige i mitten. Det så kallade Kalla Kriget var ett faktum. Flygvapnet blev då en viktig faktor, vars roll vid en eventuell invasion av Sverige var att förhindra intrång över hela landets gränser och att he

Råsnäs herrgård

Nu ska jag berätta om......den så vackert belägna Råsnäs herrgård. Ett stort och pampigt palats, som ligger precis nere vid havet norr om Timmernabben. Hela området signalerar "Makt och Rikedom", men så har det faktiskt inte alltid varit. Råsnäs herrgård idag Nej.......för från början så bestod Råsnäs egentligen av fyra vanliga Bondehemman. Det var inte för än vi kommer in på 1600-talet som de alla blev inköpta av Johan Skytte och lades under Strömsrums ägor. De ärvdes sedan av hans son Jakob Skytte. Varpå arvet gick vidare till dottern Gunilla Skytte, som gifte sig år 1667 med major Ludvig Mörner. Det var då i samband med parets bröllop, som det bestämdes att de fyra gårdarna skulle göras om till säteri istället. Ett säteri är i nutida språkbruk en större herrgård. Råsnäs säteri är tydligt utritad på denna karta nedan från år 1691, se den röda pilen. År 1691 Men Ludvig Mörner avled redan år 1675, i samma veva som reduktionen. Vilket gjorde att h

Timmernabbens grundare

Jag tänker nu berätta hur orten Timmernabben blev till och vem som gjorde att det blev så. Låter det konstigt? Nej inte alls, för historien är mycket intressant. Det konstigaste är väl i så fall, att jag själv som är uppväxt här, inte hade en aning om det för än nu. Som jag har berättat förut så växte orten med namnet Timmernabben upp runt omkring bondbyarna Nyemåla och Gissemåla utskeppningsbryggor. Men för att ni ska förstå hur allt egentligen började, så visar jag nu först hur det ser ut vid gamla Nyemåla lastplats idag, för det var faktiskt här allt startade. Platsen brukar vi i min generation kalla för "gamla färjeläget". Dit kommer man om man svänger ned vid affären och fortsätter mot havet. Här finns idag en stor gräsbevuxen plan som slutar med en gammal kaj. Gamla Nyemåla lastplats idag år 2015 Sedan tittar vi på hur det såg ut vid Nyemåla utskeppningsplats år 1791 innan allt började. Här fanns ingenting annat än några vägar i skogen ner mot havet. Hit t

Mytomspunna Kevershäll

Mönsterås Kommun invigde nyligen en vandringsled vid Kevershäll. Platsen har varit ett besöksmål i många år men nu finns det en uppmärkt stig att vandra på, samt ett antal skyltar som talar om bergets alla historier och myter. En sak får man lära sig redan vid parkeringen och det är att "här bor Trollen". Stentrollet som välkomnar oss Visst är det så, för tittar man noga in i skogen under vandringen till toppen så ser man dem lite här och var. Små Troll finns överallt i skogen så titta noga Tar man närmaste vägen upp, så passerar man den mystiska stenporten. Den är naturligt skapad av inlandsisen en gång för mycket länge sedan. Stenporten Väl uppe på toppen av berget så inser man att platsen här är ganska hög. Närmare bestämt 63 meter över havet. Utsiktsplatsen på toppen Den här toppen är vår trakts högsta punkt. Man kan se väldigt långt härifrån vid klart och vackert väder. Utsikten mot Öland Spanar man riktigt noga

Ett minne av Kiosken

När jag växte upp i Timmernabben, fanns det i stort sett en liten Kiosk i varje samhälle. Visst minns man den hederliga gamla Kiosken. Under det sena 1800-talet började kioskerna sprida sig runt om i Sverige. Vanligast var vattenkiosker som sålde mineralvatten (och senare läsk), men även cigarrkiosker, biljettkiosker, tidningskiosker, och allmänna kiosker, som saluförde lite av varje. De uppfördes vanligtvis på kommunal mark, för vilket arrende betalades. Små handelsrörelser av denna typ förestods ofta av kvinnor, som annars sällan drev affärsrörelse. En bit in på 1900-talet flyttade även glass- och korvförsäljning in i kioskerna. Kioskernas främsta konkurrensmedel var öppettiderna. Vanliga butikers öppethållande var strängt reglerat, men kiosker fick i princip ha öppet när de ville. I gengäld fick de endast föra ett begränsat sortiment. De kom att få stor betydelse som försäljningskanal för press, drycker och konfektyr. Kioskens guldålder inföll under 1950-talet. Ett f

Mitt liv som Dansbands trummis

Hobbyfotografen Mitt fotointresse har funnits där länge och jag har haft kamera sedan jag var liten grabb men det är inte där jag lagt min mesta fritid. Utan det är bakom trummorna. Jag ska nu berätta varför. Jag växte upp under dansbandens glada dagar på 1970-talet. I hemmet var det levande musik och dansband som gällde för hela slanten. Det finns en tydlig musikalisk ådra i min släkt. Min farfar Eskil och min far Hans år 1955 Min farfar spelade fiol och dragspel och min far har spelat dragspel sedan han var liten pojk, se bilden. Därav utvecklade han sitt spelande under många år tills han själv en dag kom med i dansbandet Ermix, vid tiden när jag växte upp. Dansbandet Ermix från Timmernabben på 70 talet Under min uppväxt provade jag på lite olika fritidsintressen men inget gav mig det där lilla extra. Det var då år 1982, vid 15 års ålder som min far kom till mig och sa. - Vi i bandet behöver en trummis, lär dig spela trummor så kan du få vara med. Ja viss

Använder Blogger

Copyright Johan Myrberg