En hälsning hem till gamla Sverige


I emigrationen från Sverige till Nordamerika från slutet av 1800-talet till tidigt 1920-tal lämnade ungefär 1,5 miljoner svenskar Sverige och flyttade främst till USA.

Resan till Amerika År 1843.

Missväxtår var vanliga under 1800-talet. Det sista missväxtåret i vårt land var 1868. Det var en ihållande torka hela den sommaren. Gräset torkade bort helt. Skörden blev otillräcklig. Hungersnöden drev ut människorna på vägarna. Barnkullarna var stora under 1800-talet. Arbetslösheten var stor. Demonstrationer och upplopp var vanliga. Missnöjet med förhållandena i Sverige var utbrett. Många människor såg till slut ingen annan lösning än att lämna landet.

Fotot är från tidigt 1900 tal.

De första emigranterna for med segelfartyg direkt från Sverige till Amerika. Det kunde ta två månader att komma fram. Längre fram åkte man båt först till Tyskland eller England. Därifrån for man vidare med ångbåt. Då tog resan bara två veckor. Inte förrän en bit in på 1900-talet fick Sverige en egen Amerikalinje.

Ett foto av nyanlända emigranter i New York City tidigt 1900 tal.

Resan var ofta en stor påfrestning för de reseovana emigranterna. Sjösjukan slog till obarmhärtigt och den dåliga maten gjorde inte saken bättre. Resan var ofta riskabel. Fartygen var dåligt rustade och dessutom var passagerarna hopträngda i trånga utrymmen. Risken att sjukdomar skulle spridas var därför mycket stor.

Minnesota År 1880.

När man tagit sin inmätta jordlott i besittning sattes det genast igång att byggas. Första bostaden var ofta mycket primitiv och det uppstod vanligtvis motsättningar mellan indianerna och nybyggare.

De fanns såklart många som längtade hem till sina nära och kära i Sverige som de lämnat. Miljontals brev och vykort har skickats av emigranter över Atlanten hem till släktingar och vänner. Lika många gick säkert i den andra riktningen, från Sverige till USA, under den stora massutvandringen. Brevskrivandet fortsatte även då emigrationen från vårt land avstannade. Man höll ofta kontakt med sina kusiner, sysslingar och bryllingar.

Såhär såg några av dessa idag unika vykort ut efter de gjort sin långa resa från Amerika till Sverige med båt.

Från Amerika till min farmors syster Naemi Karlsson, kortet är från tidigt 1900-tal.

En viktig förutsättning för vykortens segertåg över världen var det nya enhetsportot – ett porto relaterat till vikt, oavsett hur långt ett brev skulle skickas – som hade ersatt det gamla krångliga tariffsystemet för brevbefordran. Det första frimärket, kallat ”one penny black”, trycktes i England 1840. Svenskarna fick vänta till 1855, då det första skillingbanco-märket gjorde det möjligt att skicka brev utan att avsändaren behövde oroa sig för att mottagaren skulle tvingas lösa ut försändelsen på grund av för lågt porto.

Thanksgiving är en högtid med religiösa förtecken i USA, kortet är från tidigt 1900-tal.

Vykortsboomen var ingen isolerad svensk företeelse utan hade sin motsvarighet i alla de tidigt industrialiserade länderna som England, Tyskland, Frankrike och USA. Man har beräknat att det årligen skickades över sju miljarder vykort runt om i världen vid denna tid. Bara i Tyskland postades år 1903 fler än en miljard kort.

Glad Påsk kort stämplat 3 April 1912 i Philadelphia

De kort som efter hand kom att bli mest populära var utan tvekan julkorten. Både julgranen och jultomten sägs ha introducerats i Sverige bland annat genom spridningen av de utländska julkorten, som avbildade borgerliga familjeidyller med julgran, tomte och klappar till barnen.

Ännu en vacker Jul hälsning från tidigt 1900-tal.

Santa Claus från tidigt 1900-tal.


Det är inte så svårt att förstå varför vår drömjul ser ut som den gör i Sverige idag.
Vi fick det från Amerika såklart......