Jag förklarar nu först vad Carlsfors Bruk i Sandbäckshult var för något. För här fanns två brukspatroner som kommer in i handlingen snart. Carlsfors startade år 1832 som järnbruk. Innan dess fanns en kvarn och en enbladig såg på platsen. Det var bataljonsläkaren och "Trädoktorn" Jon Engström som ägde platsen. Han startade också den kända tidningen Barometern. År 1867 gick sedan järnbruket i konkurs, men vid mitten av 1870-talet blev det istället ett för tiden modernt sågverk med två ramar, där man tillverkade parkettstav och sockerlådor.
Visste ni att Kaggetorp i Ålem hade ett tegelbruk under 1800-talets senare hälft, och deras stämpel på teglet var just KT. Det här är en historia som nästan är helt bortglömd idag men jag tänker nu berätta om några drivna herrar som startade industri här långt innan järnvägen invigdes i Ålems socken. Märk väl att kring sekelskiftet år 1900 fanns det omkring 500 tegelbruk i Sverige varav ett just här i Kaggetorp.
Tegelpannor tillverkade på Kaggetorps tegelbruk. Märkta med KT.
Tegelbruket i Kaggetorp anlades kring år 1850. Ägare var brukspatronerna Hebbe och Sandelin på Carlsfors bruk i Sandbäckshult som jag nämnde nyss och handlare Olsson i Timmernabben. Omkring 10 man var sedan sysselsatta här med tillverkning av mur- och taktegel.
Det visar sig att här fanns bebyggelse långt innan fabriken byggdes, redan på 1700 talet. Flera ritningar jag funnit styrker detta. Vi riktar alltså blickarna mot Kaggetorp som ligger längs Alsterån strax norr om Brotorp i Ålem.
År 1803, ca 50 år innan fabriken byggdes.
På denna planritning från år 1803 syns gården som senare blev industriområde. Se på vänster sida, längst ned i bild där ån kröker. Lite längre till höger syns även Brotorps kvarn och fall som jag berättat om förut. Märk även den gamla vägen mellan Kaggetorp och Ålem, se den streckade linjen mot höger i bild. Denna väg finns inte längre kvar idag.
Tyvärr så saknar jag ett riktigt foto av fabriken från denna tid men jag har funnit flera planritningar och textdokument som visar platsen.
Här syns fabriken år 1856 uppe till vänster i bild.
Bruket låg strax söder om nuvarande Kaggetorps gård vid ett fall i ån, där ett vattenhjul drev en blandare. Lite nedanför kan man se Tegelbruksplanen, den bruna fyrkanten vid fallet i Brotorp.
Kartan visar ett ägarbyte år 1874.
Det fanns även en extra väg mellan Tegelbruksplanen och Kaggetorpsvägen som gick över åkrarna. Där denna vägen svänger och kröker norr över låg brukspatron Sandelins gård. Mangårdsbyggnaden, ladugården och vägen är helt borta idag, tyvärr.
Men mellan år 1868 och 1879 fanns det även ett Mälteri här i Kaggetorp (en anläggning där korn omvandlas till malt). Den drevs av J. M. Uddenberg från Högsby. År 1890 startade C. V. Grönqvist från Grönskåra garveri och limkokeri i Kaggetorp, en rörelse som avvecklades kring år 1907.
Tegelbruket upphörde sedan med sin verksamhet år 1895. Men några år senare 1899 såldes Carlsfors Bruk i Sandbäckshult och det köptes av tre Mönsteråsbor. Som ni nu kan förstå herrarna Hebbe, Sandelin och Olsson som förändrade namnet till Handelsbolaget Carlsfors Pappfabrik. År 1932 förstörde en brand Carlsfors och disponentbostaden. Lådfabriken räddades dock och blev stommen i det nya företaget Sandbäckshults Träindustri, som lades ner så sent som år 1944.
----------------------------------------------------------------------------
Då tänkte jag nu att vi skulle återvända till industriområdet i Kaggetorp. För att se hur det ser ut idag. Vet man inte om denna historien så hittar man det inte, för allt är nästan utraderat. Vi närmar oss platsen från norr.
På ängen nere till vänster, bakom allén och stenmuren låg industriområdet, precis intill ån.
Såhär ser platsen där Tegelbruket låg ut idag år 2015, ca 150 år senare. På vänster sida låg fabriken.
Inget finns kvar.
Här låg vattenhjulet.
Det finns enstaka betongspår kvar strax intill ån.
De enda riktiga spår som finns kvar av denna tid är små skärvor av tegel under mossan vid å kanten.
Här låg Tegelbruksplanen där man lastade teglet.
Vi står på den gamla Tegelbruksplanen och tittar mot väster. På höger sida om denna väg låg ett hus där någon av alla dessa arbetare bodde och lite längre bort vid elstolpen låg fabriken.
----------------------------------------------------------------------------
- Allt detta har faktiskt funnits här men vilka var dom som levde och jobbade på denna plats?
För att göra denna historia ännu mera mänsklig ska jag nu berätta om ett människoöde ur denna epok.
En av dessa arbetare var Nils Nilsson från Fändal i Fliseryd och han var bosatt vid Carlsfors bruk i Sandbäckshult 1844-1845 samt vid tegelbruket i Kaggetorp mellan 1845-1854. Nils hade gift sig 1843, 24 år gammal med Kristina Larsdotter som var 26 år och från Hedersrum.
Men just denna Nils Nilsson var några år tidigare inblandad i dråpet på inspektoren Anders Hultman som blev ihjälslagen en vår natt den 21 maj år 1839.
- Vem var då denna inspektor Hultman och hur kunde detta komma sig?
1783 föds Anders Hultman i Vetlanda, blir dräng omkring år 1800 (i Fagerhult) och bara några år senare rättare i Fliseryd (Ekhult), för att senare bli inspektor på Krutbruket i Fliseryd. 1827 blir han i stället bonde i Sibbetorp och bor där till sin död 1839. Han var sedan 1810 gift med Brita Catarina Svensdotter (död 1838) och de fick 11 barn. Anders Hultman var s.k. sexman i socknen (en Sexman var en av sex förtroendemän i en socken som hade att se till att fattade beslut på sockenstämman verkställdes) och tydligen var han en ganska våldsam person, vilket väl också är en av orsakerna till dråpet.
Enligt domstolsprotokoll från Göta Hovrätt så har följande hänt:
Anders Hultman och två söner har på natten gått in i Gustaf Johanssons stuga i Stora Bok där drängen Nils Nilsson sov över. Handgemäng uppstod och Nils Nilsson slog Anders Hultman över huvudet så att denne ramlade och slog huvudet i en säng, han avled av skadorna några timmar senare. Anledningen till att Anders och de två sönerna var där på natten var en gammal osämja och Anders skulle gå dit och ställa Gustaf till svars för något. Nils Nilsson blev dömd för dråp och att betala full mansbot, synlig kyrkoplikt och 28 dagars fängelse "vid vatten och bröd".
Sedermera torpare Nils Nilsson dog 61 år gammal den 3 juni år 1880 i Norra Bäckebo, Ålem.
Denna lilla historia är alltså en liten del i denna platsen och det finns många många flera.
Av alla dessa industrier och människor finns inget kvar, till och med vissa vägar är borta, tråkigt nog.
Tänk att det finns en historia i allt vi ser omkring oss…………