Osynliga byn Nyemåla


Nu tänker jag berätta om en by som nästan är bortglömd idag. Fast den finns mitt framför ögonen på oss. Många villaägare har träffat på ordet, eftersom fastighetsbeteckningarna här börjar med detta ortsnamn. Det finns inget som utmärker själva platsen idag.

Byn jag talar om är Nyemåla. En av grannbyarna till Ingemåla, som jag berättade om för ett tag sedan. Vet ni var det riktiga ursprungliga Nyemåla ligger? Vet ni dess historia? Jag har grävt lite, så nu kommer historien om denna osynliga plats.


Vi tar oss långt tillbaka i tiden för att finna de första bofasta här i Nyemåla. Vid Arkeologiska utgrävningar har man funnit lämningar här som är från tidiga Bronsåldern. 9 st Flintyxor och en Sinnersten, som är en restprodukt från järntillverkning. En hisnande tanke. Alltså mellan åren 1800-500 före Kristus.

Flintyxor

Sinnersten

Platsen Nyemåla ligger i den norra delen av det som idag är Timmernabben och har från början haft stark knytning till Strömsums herrgård. Nyemåla omnämns för första gången redan år 1467, när den överlämnas som morgongåva från Sten Sture den äldre, till sin hustru Ingeborg av den Tottska ätten. År 1472 ärver sedan Sten Sture den äldre, Strömserum av sin mor. Sedan på 1500-talet ägs Strömsrum av Johan III och sedan Hertig Johan som ägde den till sin död. Gustav II Adolf överlät därefter hela egendomen till sin lärare Johan Skytte år 1622. I och med Johans Skyttes övertagande av Strömsrum, kom Nyemåla att tillhöra Skytteanska ätten och ärvdes sedan av Gunilla Skytte.

Den äldsta kända bonden som brukade Nyemåla gård var Per Gislesson år 1545. Men efter detta följer ett litet glapp i historien. Det vi vet är att det byggdes några gårdar till under 1600 och 1700 talet, för när det ska bli Storskifte finns det 4 gårdar här.

Storskiftet år 1791

Nyemåla gård växer alltså till by och ser då ut såhär vid Storskiftet år 1791.

Nyemåla nr:1 ägdes av Måns Olofsson och Nils Olofsson.
Nyemåla nr:2 ägdes av Anders Börjesson och Per Persson.
Nyemåla nr:3 ägdes av Nils Olofsson den yngre och Olof Persson.
Nyemåla nr:4 tillhörde också byn fast låg något utanför och den ägdes av Jon Jönsson på Lövö.

Den röda pilen pekar på "Strandavägen" som går igenom Timmernabben även idag och var dagens Affär ligger.

År 1791

Den vita fläcken på kartan med beteckningen N3, är en rolig och intressant företeelse som inte många vet om idag. Enligt texten år 1791 står det ”ett hål eller vattenpuss som inte ut torkas”. Alltså en mindre insjö.

Vid Laga skiftet år 1844 kan man istället se att denna ”insjö” är utdikad (se gula pilen) med en bäck ned till Sänkenabben och är därmed torrlagd. Nuförtiden är hela detta område ett vanligt villakvarter.

År 1844

Man kan även här se att Nyemåla har vuxit lite med ytterligare några hus men inte så många. Det är fortfarande rätt så tomt här omkring Nyemåla by. Det som nu istället har tagit ordentlig fart är hamnen. Den ska jag berätta om längre fram.

Området kring Nyemåla nr: 2 är det som senare börjar kallas Smittegården. Här kommer nu några bilder på denna gård.

Smittegården år 1937

Smittegården år 1937

Smittegården år 1937

Norra Timmernabben som området heter idag, utvecklades kraftigt under 1900-talet med både boningshus, industrier och affärer. Detta gjorde att lilla Nyemåla by försvann på kartan och växte ihop med grannbyn som jag ska berätta om vid ett senare tillfälle. 

Såhär ser "Nyemåla by" ut idag från luften, alltså norra Timmernbben. Den gula pilen visar var Nyemåla by låg och den röda visar Strandavägen med dagens affär.

Norra Timmernabben år 2015

Det finns inte mycket som minner om denna lilla by idag. Fast platsen faktiskt är en av kärnorna till det som blev "Timmerhamnarnas Mecka" under 1800 och 1900 talet. 

Jag fotograferar här nu platsen som en gång i tiden var gården nr: 2 i Nyemåla By.

Nyemåla by år 2015

Visst är det väl lite sorgligt att man inte ens behållit en skylt med namnet på denna historiska by.