Har ni någon gång undrat varför badplatsen i Timmernabben heter "Danska Varvet" och vad namnet kommer ifrån? Vem var denne man som gjorde så starkt intryck på bygden eftersom man fortfarande kallar platsen vid detta namn?
Timmernabben växte ju upp omkring bondbyarna Nyemåla och Gissemåla utskeppningsbryggor. Nyemåla bys hamnläge hette Timmernabben som ligger i norra delen av viken, ”udden där man lastar ut timmer”. Medan Gissemåla bys utskeppningsplats först låg här vid ”Danska varvets udde” men då kallade man denna udde för Tillingenabben eller Gissemåla bys utskeppningsplats.
 |
| Bild tagen från Danska Varvets badplats år 1938 |
 |
| År 1808 |
Nr 92 är gamla Tillingenabbens udde. Nr 86 är det som idag är badplats. Några små vägar i skogen var det enda som fanns här då år 1808. Inga hus eller bryggor. Men udden användes som utskeppningsplats.
Vi tittar sedan på året 1839 då det är tid för storskifte, för då börjar det ändras lite här.
 |
| Tillingenabben är år 1839 utmärkt som lastplats, alltså allmänning. |
Tio år senare, år 1850 flyttar den danske timmer köpmannen Johan Christian Brinck-Seidelin till Gissemåla.
 |
| Johan Christian Brinck-Seidelin |
 |
| Pappan Ludvig Christian Brinck-Seidelin |
I Påskallavik hade släkten Callerström från Målilla intagit en central roll. Man drev handelsrörelse, hade klädesfabrik och såg samt senare skeppsvarv och sjöfart med egna segelfartyg. Den Callerströmska rörelsen fick 1814 privilegiebrev för att anlägga Emsfors pappersbruk. Bruket ägdes då av Erik Callerström som drev rörelsen tillsammans med sina svågrar Pehr Edward Kreuger och Joseph Jennings i Kalmar.
 |
| Emsfors Bruk |
Det var här bland alla dessa förnäma herrar som Johan Christian Brinck-Seidelin arbetat innan han kom till Gissemåla och då troligtvis även träffat Pehr Edwards lillasyster, och fann då även sin stora kärlek, Marie Sophie Kreuger.
Här lite fakta om Marie Sophies äldre bror Per Edward Kreuger:
Joseph Jennings hade invandrat från England och medförde en betydande förmögenhet som han satte in i den nybildade firman P.E. Kreuger & Jennings. Joseph avled efter några år. Pehr Edward blev ensam ägare till firman och fortsatte verksamheten under samma företagsnamn. Per Edward Kreugers företag utvecklade sig mycket starkt och han blev så småningom en av Kalmars mest förmögna personer. Vid sidan av handels- och rederirörelsen engagerade han sig också i industriell verksamhet och anlade Emsfors pappersbruk vid Emån.
* * *
Alltså köper Johan Christian den norra delen av Gissemåla udde (det som idag kallas Danska Varvet) av Andreas Petterson och startar här bolaget Gissemåla skeppsvarv tillsammans med en C. Bugge, år 1850.
Året därpå, år 1851 sjösätter man sitt första fartyg, skonaren Fides som jag funnit hela historien om faktiskt. Hon döptes senare om till Bertha. Läs och begrunda.
Johan Christian säljer år 1853 delar av Gissemåla varvs utrustning till Kalmar varv, för att få tillbaka några likvida medel och lämnar sedan Tillingenabben. Man tillverkade alltså bara två fartyg under danskens tid. Men varvet startas upp igen på samma plats, runt år 1860. Då av en Löjtnant Trädgårdh från Stockholm.
 |
| Briggen John |
Men några år senare var det dags igen. Briggen John blir det första fartyget som byggs på Gissemåla udde efter Löjtnant Trädgårdhs tid, år 1866 för T. Pettersson i Viken. Fartyget byggdes då istället av den nyinflyttade och erkända skeppsbyggmästaren Olaus Nordström från Mönsterås, som då tagit över varvet.
Briggen John grundstötte och förliste i en orkanliknande storm, snötjocka, svår sjö och överisning i Finska viken år 1897. Manskapet kunde lyckligtvis räddas.
Gissemåla varvet sysselsatte ett 40-tal arbetare under Nordströms tid, fram till nedläggningen år 1868. Då hade man tillverkat sju skepp här. Efter detta år tillverkades det inte några mera skepp här på udden.
 |
| Danska Varvet år 1938 |
Men nu åter till dansken Johan Christian Brinck-Seidelin. Vad hände med honom sedan? Efter denna korta tid på Tillingenabbens udde. Bara tre år och två fartyg.
Marie Sophies pappa Anders Lorentz Kreuger var en framgångsrik företagare i Kalmar som bedrev grossiströrelse inom trävaruhandel och även hade en rederirörelse. Han utsågs också till vice konsul i Kalmar för Ryssland. Mamma Maria Callerström var dotter till grosshandlaren Edvard Callerström från Påskallavik.
Johan Christian flyttar sedan tillbaka till Danmark med sin Marie Sophie. Där han får en ny karriär och börjar delta i det politiska livet. År 1864 sitter Johan Christian först i Folketinget och sedan i Landstinget, där han satt från år 1866 fram till sin avgång år 1875.
Brinck-Seidelin köpte år 1871 slottet Salling Østergård av sin halvbror, Ernst Emil Rosenørn och ägde det sedan fram till år 1895. Salling Østergård är ett fint gammalt slott men blir senare även herrgård.
 |
| Østergård |
Johan Christian Brinck-Seidelin, mannen bakom "Danska Varvet" stannar ensam kvar i Danmark livet ut. För han och Marie Sophie fick aldrig några barn. Där avlider han år 1908, vid en ålder av 83 år.
 |
| Danska Varvet år 2015 |
Idag är det istället badplats här. Inte ett spår av något varv eller timmer utskeppning. Men jag undrar ju fortfarande.......
Varför fortsatte man att kalla platsen för "Danska Varvet", när epoken bara varade i tre år, mellan åren 1850 och 1853?
Jag tror detta namn är en efterkonstruktion. För när ångbåtsbryggan byggdes lite längre norr ut vid Nykvistudden, av Nils Ohlsson och han började kalla platsen för nya Tillingenabben. Då tappade den gamla udden sin betydelse och man började helt enkelt tilltala platsen här nere med det lite mera exotiska namnet. För under tiden det var verksamhet här, fram till 1870-talet, kallade man platsen här bara för Tillingenabben, Gissemåla varv eller bara Seidelins varv.
Johan Christian själv, förstod nog aldrig under sin levnad att platsen här blev uppkallad efter honom
och därmed fick namnet "Danska Varvet".
och därmed fick namnet "Danska Varvet".
:-)