Historien om Näsholm

Nu kommer ännu en historia om gamla Timmernabben. Jag har ju berättat förut i min blogg att det fanns två skeppsvarv här på 1850-talet. Gissemåla varv (Danka varvet) och Ohlssons varv i Nyemåla på udden Timmernabben. Men det saknas ett. Det fanns nämligen ett båtvarv till i Nyemåla då och det låg också på en udde, som de andra. Fast denna plats heter Näsholm.

Vet ni var Näsholm ligger?

Den blåa pilen pekar på udden Näsholm år 1791

Det är inte alla som vet det idag. Ändå har nästan alla här i bygden en relation till Näsholm. Min riktiga första kontakt med denna plats började redan som ung pojke på 1970-talet. Det var ofta liv och rörelse här då. Varje helg, hela sommaren och det som stod i centrum då var musik. Dansbandsmusik, och det för hela slanten. Jag talar såklart om Festplatsen i Timmernabben.

Timmernabbens Festplats år 2015

Denna udde heter faktiskt egentligen Näsholm. Troligtvis för att udden en gång i tiden var omsluten av vatten och därför var en holme.

Näshomls udde idag år 2015

Hit har man gått i flera generationer och dansat på sommaren. I ljumma sommarkvällar har festglada smådruckna människor dansat och lyssnat till musiken som hördes över hela nejden. Med allt från storbanden på 1940-talet, till dansbanden på 1970- 80- och 90-talet. Då talar vi om tex Vikingarna och Ingemar Nordströms men även hemmabandet Tonix såklart.

Vilka underbara minnen och vi småpojkar som redan var på plats när banden kom på eftermiddagen. 

Vi älskade att vimla runt här bland alla kända Dansband och lyssna när de ställde in ljudet. Var man riktigt snäll så kunde man även tigga till sig ett kort eller ett klistermärke.

När jag sedan blev äldre, så gick ju även jag hit för att dansa. Men i mitt fall, så har jag även spelat här på Festplatsen ett antal gånger. En riktig barndomsdröm för en dansbandsmusiker från Timmernabben såklart.

Jag vid trummorna i Tibbz på Timmernabbens Festplats år 2003

Men hur började historien om Näsholm då?
Jo, från början kallade man platsen faktiskt Notholmsudde, men på 1800-talet övergick man sedan till namnet Näsholm. Det var såklart handlare Nils Ohlsson, Timmernabbes grundare som köpte marken redan år 1852 och då fanns här ingenting som ni kan se på kartan nedan. Nils hade först planer på att bygga en hamn på udden. Men han släppte de tankarna när han istället byggde hamnen vid Tillingenabben.

Näsholm år 1846

Udden Näsholm såldes år 1857 istället till den nyinflyttade danske skeppsbyggarmästaren och konstruktören Henrik Lorentz Hammer, som anlade ytterligare ett skeppsvarv här. Nu fanns det alltså två varv i Nyemåla och ett i Gissemåla.

Henrik Lorentz Hammer och hustrun Amalia

Henrik gifter sig sedan med den kände handlaren och rederiägaren Sven Ohlssons ena dotter Amalia.

I anslutning till varvet på Näsholm byggde Henrik även en såg och smedja. Därför behövde han en drivkälla. Det var då han konstruerade och byggde den väderkvarn som ni idag kan se vid Fajansfabriken. Men från början stod den alltså ute på udden, precis där dansbanan idag befinner sig.

Hammers väderkvarn

Men Henrik Lorentz Hammer hann bara bygga ett par små skepp innan hans intresse för fartyg svalnade. Han lade istället hela sin tid på den av honom nystartade fabriken, Tillinge fajans (se den röda pilen på kartan nedan).

Därför överlåter han skeppsvarvet år 1866 (den blå pilen) till skeppsbyggmästaren Johan Nordström, som nyligen varit verksam i Pataholm, men ursprungligen var född på Lövö. Henrik Lorentz Hammer behöver kvarnen till sin nya fabrik, så han behåller den själv och flyttar helt enkelt hela kvarnen till den nya platsen, där den ännu idag står kvar.

År 1867

Nu börjar en intensiv tid här på Näsholm. Johan Nordströms timmermän bygger otroligt nog hela sex skepp redan första året, som sedan sjösätts år 1867. Som jag berättat förut så syns inte dessa skeppsbäddar på kartan. Det låg precis vid strandkanten på udden, ute i det fria.

Skonaren Anna

Ett av de skepp som sjösätts år 1867 är skonerten Anna på 25,5 ton, som från början var byggd i Roslagen som slup med namnet Sofi men blev ombyggd av Johan Nordström här på Näsholm. Anna tillhörde ett rederi i Stora Rör på Öland. Från år 1879 ägd av ett rederi i Oskarshamn med handlaren Carl Maurin som huvudredare. Såld till skepparen Julius Nilsson i Simrishamn år 1888. Förlist den 30 oktober samma år vid Hesselö i Kattegatt på resa från Varberg till Vejle med trälast. Besättningen räddades men fartyget blev vrak.

Skonaren Activ

Därefter fortsätter det intensiva byggandet på udden här fram till år 1870, då han sjösätter skonerten Activ, som blir Johan Nordströms sista skeppsbygge på Näsholm, för Johan flyttar sedan till Helsingborg.

Då tar istället skeppsbyggmästare Carl Johan Bring över ledarskapet. Bring fortsätter att regelbundet bygga skepp här på Näsholm i 11 år, fram till år 1881. Där av kommer platsen ofta att kallas för just ”Brings varv”. 

Barkskeppet Bravo på 251 ton är byggt på Näsholm av Carl Johan Bring år 1871

Sista fartyget som tillverkas och sjösätts här på Näsholm år 1881 är skonerten Emanuel på 36 ton.

År 1882 läggs varvet ned och området tas istället över av handlare Sven Ohlsson på Timmernabben och godsägare N. J. Nilsson på Råsnäs. De använder sedan området som upplags- och utlastningsplats för sin träkolsverksamhet. Då byggde man även den gamla ångbåtsbryggan här ute på udden. Den låg precis där den nyare bryggan ligger idag.

Fotboll på Näsholm

När vi sedan kommer in på 1900-talet, så upphör all utlastning här. Platsen står alltså tom, men år 1908 bildas Timmernabbens idrottsförening och då blir detta området istället till idrottsplats.

Timmernabbens IF

I Svenska Turistföreningens årsskrift från år 1911 skriver Hjalmar Nehrman såhär, "Vid den Småländska Rivieran", fotbollsspel på "Bollplanen". Han skriver:
"Glädjande att omtala florerar här även fotbollsspelet. Mitt i byn nere vid sjöstranden utbreder sig en stor, av naturen själv danad idrottsplats "Bollplanen" kallad. Här går det muntert till om kvällarna. Småpojkar, ynglingar och vuxna tumla om i en stor klunga kickande av hjärtans grund. All lägga bollen i mål eller spela i lag kommer inte i fråga. Envar sin egen forward, back eller halvback, bara man får sparka är det bra. Leken yrar under glam och jubel"

År 1941

Men när den nya idrottsplatsen Tillingevallen sedan byggts (den röda pilen här över), flyttas träningarna hit till den nya gräsplanen istället. Grusområdet blir extraplan och man bygger en Dansbana på udden, precis där väderkvarnen en gång stod. Området blir nu bygdens nya Festplats (den gröna pilen här över).

Festplatsen år 1961 (den röda pilen)

Då är vi tillbaka där vi började i historien. Med den lilla skillnaden att dansbanan nu står tom, till mångas sorg och området istället har blivit ställplats för husbilar under sommarsäsongen. Nu är det turisterna som tagit över Näsholm.

*     *     *

Visst kan man väl fundera på utvecklingen ibland. Tänk bara på bondbyarna Gissemåla och Nyemåla, som växte ihop till ostkustens starkaste fäste för skeppsbyggeri och timmerhandel under 1850-talet och plötsligt 100 år senare är allt borta.

Tänk så det kan bli……

"Timmernabben, udden där man lastar ut timmer"