Det är inte så många som vet om detta idag, men det har faktiskt funnits en 300 meter lång skjutbana i lilla Kaggetorp. Men det mest fantastiska är att den fanns där i hela 40 år och knappt någon vet idag om var den egentligen låg. För spåren efter denna epok är totalt utraderade. Naturen har helt och hållet tagit tillbaka denna plats under de 75 år som har förflutit sedan dess glansdagar. Det var här i Kaggetorp som Ålems Skytteförening en gång startade sin verksamhet.
 |
| Skogen i Kaggetorp år 2015 |
Hur startade allt då?
Skytteföreningens första ordförande blev Oskar Nilsson och kyrkvärden Alfred Karlsson blev sekreterare.
Föreningens första skjutbana anlades till största delen av medlemmarna själva och var alltså belägen i Kaggetorp skogen. För att kunna komma igång med skyttet så fick man av Kronan låna 18 stycken Remington gevär av modell 1867.
Här låg skjutbanan i Kaggetorp. Parallellt med den nyanlagda järnvägen. Man byggde även en skyttepaviljong vid den blå pilen och placerade sedan tavlorna framför vallen vid den röda pilen. De relativt små skyddsvallarna i terrängen förstärktes lite av att man sänkte Kaggetorp vägen en aning, för att få helt fri sikt från skyttepaviljongen. Detta gjorde även att man sköt lite nedåt och därav fick ett tryggare kulfång.
 |
| Skjutbanan i Kaggetorp |
Den 26 april år 1902 upplöstes föreningen Alster- och Emådalarnas skarp-skyttekår under ett möte med kvarvarande medlemmar. Då fattades beslutet att kårens resterande kassa samt fana, skulle överlämnas till Ålems Skytteförening och så blev det.
Därför kan vi här nu se några av medlemmarna stolt poserande framför skyttepaviljongen i Kaggetorp år 1908 med flagga och allt.
 |
| Skyttepaviljongen i Kaggetorp år 1908 |
Men så i oktober år 1915, drabbas föreningen av en katastrofal brand där fanan, vapen och handlingar mm blev lågornas rov, samt att hela skyttepaviljongen ödelades totalt. Medlemmarna nedslogs lyckligtvis inte av denna händelse, utan man byggde senare upp en ny skyttepaviljong på samma plats, trots den enorma förlusten.
Under första världskriget åren 1914 till 1918 ökar föreningens medlemsantal till 191 medlemmar. Men efter kriget sjönk sedan antalet medlemmar katastrofalt och nådde en botten notering under åren 1935-36 med endast ett tiotal aktiva skyttar.
Här kommer nu ett flygfoto där man kan se taket på den nya skyttepaviljongen, mitt i Kaggetorp skogen (vid den gula pilen).
 |
| Kaggetorp år 1933 |
Så kom även det andra världskriget och medlemsantalet rusar mot höjden igen, inte mindre än 300 man ville lära sig att hantera ett mausergevär eller öva upp sina färdigheter. Föreningen hade svårt att kunna ta emot så många skyttar, eftersom resurserna var små. Man saknade både vapen och ammunition för alla dessa skyttar, hela vapenarsenalen bestod nu endast av 4 gevär som var inlånade av Kronan och ammunition kunde endast erhållas i begränsad mängd. Men man lyckades skrapa ihop ytterligare några vapen och ammunition i någorlunda utsträckning, det var värre med skjutbanan, så man fick oftast anordna improviserade fält-skjutningar i terrängen.
Det var då Friherre Axel Rappe kommer till föreningens undsättning och upplåter ett område i Brotorp till en skjutbana, som skulle bli mer ändamålsenlig. Föreningen erhöll då ett statsanslag med 4 119 kronor samt 8 samvetsömma värnpliktiga som fick tas i anspråk under 4 månader. Arbetet med den nya skjutbanan påbörjades år 1940 och blev färdigt samma år. Skjutbanan i Brotorp invigdes sedan med pompa och ståt den 20/4 år 1941 i samband med en fältskjutning. Alltså efter 40 års verksamhet i Kaggetorp.
 |
| Skjutbanan i Brotorp, vid den röda pilen |
I Brotorp har föreningen sedan dess huserat med sin verksamhet och skytteföreningen finns där faktiskt än idag.
Då återvänder vi igen till den gamla skjutbanan i Kaggetorp. Som alltså lades ned och glömdes bort efter denna dag. Men med lite detektivarbete, så kommer här nu det slutgiltiga beviset för att jag talar sanning. På denna ekonomikarta över terrängen i Kaggetorp år 1941, alltså samma år som invigningen av banan i Brotorp, kan man se ängsmark med orange färg, skog i grå färg och den vita färgen är därmed terräng utan vegetation.
Då återvänder vi igen till den gamla skjutbanan i Kaggetorp. Som alltså lades ned och glömdes bort efter denna dag. Men med lite detektivarbete, så kommer här nu det slutgiltiga beviset för att jag talar sanning. På denna ekonomikarta över terrängen i Kaggetorp år 1941, alltså samma år som invigningen av banan i Brotorp, kan man se ängsmark med orange färg, skog i grå färg och den vita färgen är därmed terräng utan vegetation.
 |
| Ekonomikarta över Kaggetorp år 1941 |
Den röda pilen visar tydligt ett ljust streck i skogen. Detta är skjutbanan, det vill säga en korridor i terrängen utan skog. Här syns också grusgropen med järnvägen, som jag berättat om tidigare. Tryck på denna länken nedan om ni vill läsa detta inlägg:
Det var alltså här, mitt i skogen i Kaggetorp som de första skotten avlossades i Ålems Skytteförening. Det är lite svårt att förstå idag, när man vandrar omkring i denna täta vegetation, men här var det.
 |
| Skjutbanan i Kaggetorp år 2015 |
 |
| Skjutbanan i Kaggetorp år 2015 |
Naturen har fullständigt återtagit platsen under de 75 år som gått.
Det enda vi har kvar av denna epok är
minnen………
:-)