Nu ska jag berätta om en liten oansenlig by strax utanför Ålem stationssamhälle, som en gång i tiden låg vid strandkanten av Skarvö sjö.
Är det något ni har hört förut?
Nej, det är inte så många som har det idag. Troligen bara den infödda befolkningen. För byn jag nu ska berätta om heter Rävemåla och ligger precis söder om Ödebo, en bra bit ut i skogen.
Ytterligare en liten bit söder ut fågelvägen, fanns ända fram till 1800-talet en enorm vattensamling med just namnet Skarvö Sjön. När sedan sjö ängarna upp mot Rävemåla by översvämmades på våren, så var det säkerligen en väldigt vacker plats att bo och leva på.
Ytterligare en liten bit söder ut fågelvägen, fanns ända fram till 1800-talet en enorm vattensamling med just namnet Skarvö Sjön. När sedan sjö ängarna upp mot Rävemåla by översvämmades på våren, så var det säkerligen en väldigt vacker plats att bo och leva på.
 |
| Den röda pilen visar Rävemåla by Den blå pilen visar Skarvö sjön |
Under 1800-talet fattade man ett gemensamt beslut att dika ut Rävemåla kanalen, vilket gjorde att vattnet sakta försvann och rann ut i Östersjön. Därmed försvann Skarvö sjö och man kunde börja bruka marken på riktigt istället.
Men nu börjar vi vår historiska resa här i Ödebo, precis vid Rävemåla vägskäl. För just på denna plats har folk träffats och roat sig i urminnes tider.
Låter det konstigt?
- - - - - -
Men nu börjar vi vår historiska resa här i Ödebo, precis vid Rävemåla vägskäl. För just på denna plats har folk träffats och roat sig i urminnes tider.
Låter det konstigt?
 |
| Rävemåla vägskäl |
Nej, inte alls. Detta var innan dansbanornas tid. Då träffades den vuxna ungdomen i trakten just här på sommaren, för att dansa och roa sig. Oftast på lördag eller söndags kvällen efter klockan nio när gårdens sysslor var avklarade. Då var detta bygdens samlingspunkt, där man kunde lyssna på musik, dansa och träffa en partner, men även få höra lite skvaller från trakten.
När vi sedan kommer in på 1900-talet så förflyttas plötsligt dansen. Men vart då, kan man ju undra?
Jo, i och med industrialismens intåg i det lilla samhället Ålem, så blev det som oftast vid denna tid, arbetarna vid en industri som byggde en egen liten dansbana, i detta fallet blev det Broholm. Där blev då traktens samlingspunkt nummer ett. Skulle man roa sig så var det Broholms dansbanan man drog till.
Jo, i och med industrialismens intåg i det lilla samhället Ålem, så blev det som oftast vid denna tid, arbetarna vid en industri som byggde en egen liten dansbana, i detta fallet blev det Broholm. Där blev då traktens samlingspunkt nummer ett. Skulle man roa sig så var det Broholms dansbanan man drog till.
- - - - - -
För att ni nu ska få lite perspektiv på själva platsen Rävemåla, så börjar vi vår vandring här vid Rävemåla vägskäl mitt i grannbyn Ödebo och året är nu ca 1750. Vi förflyttar oss sakta söderut mot byn i fråga.
Den första gården längs den slingrande vägen var Spelmans torpet, som låg precis här bakom stenmuren på höger sida. Den andra gården var sedan Peter Nilssons torp, som syns lite längre bort i bilden.
I första huset bodde en infödd Rävemåla son under mitten av 1700-talet, som gick under namnet Lars Speleman, detta namn var ett tilldelat Båtsmansnamn. För Lars var just sjöman och värvade sig troligen i kronans tjänst som Båtsman omkring år 1784. Den röda pilen på kartan nedan från Ödebo Stor skifte år 1784 visar Spelmans torpet på Rävemåla ägor. Den blå pilen lite längre ned visar granngården Peter Nilssons torp i Rävemåla. Han blev senare också Båtsman och tjänstgjorde även han åt kronan. Men vägen fram till detta lilla oansenliga Rävemåla är här fortfarande inte ens utritad vid denna tid som ni kan se.
Gården Spelmans torpet kallas senare för Båtsmanstorpet Nr.87, eftersom den helt kommer att ägas av Smålands Båtmans Kompani.
Den första gården längs den slingrande vägen var Spelmans torpet, som låg precis här bakom stenmuren på höger sida. Den andra gården var sedan Peter Nilssons torp, som syns lite längre bort i bilden.
 |
| Spelmans torpet låg här till höger, bakom stenmuren och Peter Nilssons torp syns lite längre bort i bilden |
I första huset bodde en infödd Rävemåla son under mitten av 1700-talet, som gick under namnet Lars Speleman, detta namn var ett tilldelat Båtsmansnamn. För Lars var just sjöman och värvade sig troligen i kronans tjänst som Båtsman omkring år 1784. Den röda pilen på kartan nedan från Ödebo Stor skifte år 1784 visar Spelmans torpet på Rävemåla ägor. Den blå pilen lite längre ned visar granngården Peter Nilssons torp i Rävemåla. Han blev senare också Båtsman och tjänstgjorde även han åt kronan. Men vägen fram till detta lilla oansenliga Rävemåla är här fortfarande inte ens utritad vid denna tid som ni kan se.
Gården Spelmans torpet kallas senare för Båtsmanstorpet Nr.87, eftersom den helt kommer att ägas av Smålands Båtmans Kompani.
 |
| Ödebo Stor skifte år 1784 |
Varför kallades det då för Båtsmanstorpet? Jo, en Båtsman eller kronobåtsman var en militär som i det svenska indelningsverket tilldelades örlogsflottan för tjänstgöring ombord, och som för sitt uppehälle fick ett båtsmanstorp. När en båtsman sedan antogs blev han även tilldelad det båtsmansnamn som hörde till detta rusthållet. Alltså den gård han tillhörde. I detta fallet "Speleman". Båtsmansnamnet hörde alltid sedan till rusthållet och det var bara båtsmannen själv i familjen som använde namnet. Det ärvdes inte av fru och barn.
Lars Speleman var gift med Maja och hade barnen Kerstin Larsdotter, Daniel Larsson, Anna Maja Larsdotter. Men fadern Lars blir endast 48 år gammal. Han avlider redan år 1788.
Äldsta dottern i huset, Kerstin Larsdotter fattar under uppväxten tycke för bondsonen från Njutemåla Anders Håkansson. Anders var yngst av tio barn och när fadern Håkan dör, var Anders endast 10 år gammal. Hans mor Brita Nilsdotter var ursprungligen faktiskt också från Rävemåla. Äldste brodern Jon tar nu över gården i Njutemåla efter sin far. För att klara sig tar även Anders värvning i flottan, som så många andra gjorde. Han är då 22 år.
År 1792 har paret bestämt sig, då gifter sig pigan Kerstin Larsdotter med sin sjöman Anders Håkansson här i Rävemåla och senare samma år föds sonen Lars Peter. Året därpå flyttar familjen vidare till Karlskrona istället. Ytterligare några år senare kommer Anders att ta sig ett Båtsmansnamn han också, som nästan alla gjorde vid denna tid. Hans nya efternamn blev då Ålund. En omskrivning av sitt gamla socken namn Ålem.
Vissa av dessa Båtsmansnamn började sedan ärvas i familjerna i alla fall under 1800-talet. Därför finns många av namnen fortfarande kvar än idag.
Äldsta dottern i huset, Kerstin Larsdotter fattar under uppväxten tycke för bondsonen från Njutemåla Anders Håkansson. Anders var yngst av tio barn och när fadern Håkan dör, var Anders endast 10 år gammal. Hans mor Brita Nilsdotter var ursprungligen faktiskt också från Rävemåla. Äldste brodern Jon tar nu över gården i Njutemåla efter sin far. För att klara sig tar även Anders värvning i flottan, som så många andra gjorde. Han är då 22 år.
 |
| Här låg Peter Nilssons torp |
År 1792 har paret bestämt sig, då gifter sig pigan Kerstin Larsdotter med sin sjöman Anders Håkansson här i Rävemåla och senare samma år föds sonen Lars Peter. Året därpå flyttar familjen vidare till Karlskrona istället. Ytterligare några år senare kommer Anders att ta sig ett Båtsmansnamn han också, som nästan alla gjorde vid denna tid. Hans nya efternamn blev då Ålund. En omskrivning av sitt gamla socken namn Ålem.
Vissa av dessa Båtsmansnamn började sedan ärvas i familjerna i alla fall under 1800-talet. Därför finns många av namnen fortfarande kvar än idag.
 |
| Här låg Båtmanstorpet |
Vi förflyttar oss nu fram någon generation i tiden här, för då bor en annan sjöman här vid Båtmanstorpet och hans namn är istället Nils Speleman, han var då kronobåtsman och flyttade in här tillsammans med pigan Anna Cajsa. Den 8 juni år 1832 gifter sig Nils Jonsson Speleman här i Rävemåla med sin Anna Cajsa Svensdotter.
De får senare en son vid namn Johan Alfred Nilsson, som även han blev sjöman såklart......och var född den 29 Maj år 1852 här i Båtmanstorpet. Men den 13 januari år 1888 emigrerade han från Rävemåla i Ålem socken till San Francisco i Nordamerika, han var då fortfarande ogift.
 |
| Ödebo Laga skifte år 1855 |
Först vid Ödebo Laga skifte år 1855 ritas den riktiga byvägen in, som alltså leder ner mot Rävemåla.
På vår väg till Rävemåla bykärna kommer vi först som ni nu vet till Spelmanshorvan, där Båtmanstorpet låg. Sedan passerar man Båtsmans lyckan, Lilla och Stora Ryttarehorvan. Man ser därefter Svinvallen på höger sida, och har snart Äng Hags gärde på sin vänstra sida.
Nu anländer vi strax till själva Rävemåla gård, som vid denna tid bestod i ett antal boningshus och ladugårdar, tätt sammanbyggda. Så som det ofta var innan Laga skiftet. Här hade då ett antal bönder bott och verkat tillsammans i flera generationer.
Nu anländer vi strax till själva Rävemåla gård, som vid denna tid bestod i ett antal boningshus och ladugårdar, tätt sammanbyggda. Så som det ofta var innan Laga skiftet. Här hade då ett antal bönder bott och verkat tillsammans i flera generationer.
 |
| Rävemåla gård |
Men platsen Rävemåla gård är betydligt äldre än man tror, för den har faktiskt anor mycket långt tillbaka i tiden, för redan år 1545 bebos denna plats här av en Henning Persson.
År 1571 börjar det hända saker här, för då upptas hans lilla gård till Korno hemman, alltså Kronan blir både jord och skatteägare, varvid en Olof börjar bruka gården.
År 1618 bebos gården istället av en Joen och år 1633 finns en brukande bonde på Rävemåla gård vid namn Per Nilsson. År 1725 har gården igen bytt bonde och hans namn var Per Simonsson, men då hade gården övergått till Skatte hemman, alltså jorden ägs av bonden själv men räntan ägdes av Kronan.
År 1571 börjar det hända saker här, för då upptas hans lilla gård till Korno hemman, alltså Kronan blir både jord och skatteägare, varvid en Olof börjar bruka gården.
År 1618 bebos gården istället av en Joen och år 1633 finns en brukande bonde på Rävemåla gård vid namn Per Nilsson. År 1725 har gården igen bytt bonde och hans namn var Per Simonsson, men då hade gården övergått till Skatte hemman, alltså jorden ägs av bonden själv men räntan ägdes av Kronan.
 |
| Rävemåla Storskifte år 1802 |
Förändringen fortsätter här på Rävemåla gård om vi tittar på Storskiftet År 1802. Då bebos de röda gårdarna i mitten av bönderna Jon Gustavsson och Olof Persson. Olof som för övrigt var barnbarn till Per Simonsson. Deras marker hade beteckningen A på kartan.
Olof Persson var även nämndeman och fick guldmedalj för sin odlingsflit, då han gjorde stora nyodlingar.
Karin som var syster med Olof, gifte sig med Jon Gustavsson, och stannade därav kvar på gården.
Två av Olof Perssons barn hette Nils och Sven Ohlsson...........
(Ringer det någon klocka? Lägg namnen på minnet. Jag återkommer till detta.)
Olof Persson var även nämndeman och fick guldmedalj för sin odlingsflit, då han gjorde stora nyodlingar.
Karin som var syster med Olof, gifte sig med Jon Gustavsson, och stannade därav kvar på gården.
Två av Olof Perssons barn hette Nils och Sven Ohlsson...........
(Ringer det någon klocka? Lägg namnen på minnet. Jag återkommer till detta.)
Man finner snart att Olof Perssons fru blivit änka år 1818. Änkan bor då fortfarande kvar i ett av de små husen på gården.
Men det fanns flera bönder på samma gård nu. Tre bröder vid namn Jon, Hans och Simon Persson. Deras marker hade beteckningen B på kartan.
Jon, Hans och Simon Persson var kusiner till Olof och Karin, och de var också barnbarn till Per Simonsson. Deras far var Per Persson som var broder till Kerstin Persdotter som i sin tur var mor till Olof Persson och Karin Persdotter. Per Persson dog blott 54 år gammal. Av dödsnotisen framgår att han blev "ihjälslagen gensom hästars skenande".
Mer information om denna familj finns här:
http://www.vestigium.eu/bff_info/33_100100.php
Det fanns faktiskt en ensam liten gård här också. En som ligger lite längre bort. Markerna runt den ensamma gården på vänster sida av kartan, med en egen väg från norr, bär namn såsom Per Olssons horva, hage och täppa. Mannen som brukade denna lilla gård hette troligen alltså Per Olsson och hans ängar låg alla lite mer norr över längs den egna vägen. Men år 1802 vid Storskiftet är gårdens alla marker uppdelade mellan bönderna på Rävemåla gård istället (A & B).
Nu till en liten aha upplevelse........
Bröderna Nils och Sven Ohlsson som jag berättade om tidigare växte alltså upp här i Rävemåla, just vid denna gård i början av 1800-talet. Alltså de två bondgrabbar som senare skulle bygga upp all handelssjöfart längs vår kust här och sedan grunda det som idag är Timmernabben.
Läs gärna min historia om Nils och Sven här:
http://johansfotoblogg.blogspot.se/2015/07/timmernabbens-grundare.html
Tiden går och vi kommer fram till år 1877. Då har reformen med Laga skifte slagit igenom på allvar även här på Rävemåla gård, för då hade man börjat flytta ut sina egna gårdar från själva by kärnan.
 |
| Rävemåla gård |
Nu till en liten aha upplevelse........
Bröderna Nils och Sven Ohlsson som jag berättade om tidigare växte alltså upp här i Rävemåla, just vid denna gård i början av 1800-talet. Alltså de två bondgrabbar som senare skulle bygga upp all handelssjöfart längs vår kust här och sedan grunda det som idag är Timmernabben.
Läs gärna min historia om Nils och Sven här:
http://johansfotoblogg.blogspot.se/2015/07/timmernabbens-grundare.html
Tiden går och vi kommer fram till år 1877. Då har reformen med Laga skifte slagit igenom på allvar även här på Rävemåla gård, för då hade man börjat flytta ut sina egna gårdar från själva by kärnan.
 |
| Rävemåla Lara skifte år 1877 |
Så vid Laga skiftet år 1877 bebos Rävemåla av alla dessa markägare.
A: Nils Gustav Persson
B: Peter Gustavsson
C: Sven Gustav Svensson
D: Olaus Jonsson
E: Johan Hansson
F: Båtmanstorpet Nr: 87.
Som ni nu kan se så har hela gamla Per Olssons gård som låg lite till vänster på kartan, helt försvunnit.
Ytterligare några bondgårdar tillkom när vi kommer in i på 1900-talet. Men sedan stannade befolkningsökningen plötsligt av här. Det blev kärvare tider för bönderna igen. Den yngre generationen skaffade sig istället andra jobb i och med industrins intåg i bygden. Vissa gårdar lades därför ned eller köptes upp av en annan bonde i byn.
Rävemåla by har år 2016 fortfarande flera markägare, men faktiskt bara en riktigt brukande fastighet med djur. Detta är då den ursprungliga platsen för Rävemåla gård, som idag drivs av bröderna Mats och Bernt Rubensson. Den röda pilen på kartan nedan visar själva gården och den blå pilen visar det som en gång i tiden var Skarvö Sjö. Idag är sjön bara ett minne blott.
Ytterligare några bondgårdar tillkom när vi kommer in i på 1900-talet. Men sedan stannade befolkningsökningen plötsligt av här. Det blev kärvare tider för bönderna igen. Den yngre generationen skaffade sig istället andra jobb i och med industrins intåg i bygden. Vissa gårdar lades därför ned eller köptes upp av en annan bonde i byn.
 |
| År 1941 |
Rävemåla by har år 2016 fortfarande flera markägare, men faktiskt bara en riktigt brukande fastighet med djur. Detta är då den ursprungliga platsen för Rävemåla gård, som idag drivs av bröderna Mats och Bernt Rubensson. Den röda pilen på kartan nedan visar själva gården och den blå pilen visar det som en gång i tiden var Skarvö Sjö. Idag är sjön bara ett minne blott.
 |
| Rävemåla år 2016 |
Tänk vad många människor som levat och verkat här i denna vackra lilla idyll under alla dessa år, och som fostrat både bönder och sjömän. Men framför allt Timmernabbens grundare.....den idag nästan helt bortglömda bondsonen Nils Ohlsson.
Så det kan bli……….
:-)
* Ett speciellt tack till Tag Hammam, vars mormors farfar var Sven Ohlsson.