Ankare vid havet

Om man för första gången kommer till Timmernabben, då brukar man hamna här på rastplatsen vid Fagervik. Helt naturligt, därför har man placerat ut en liten snygg installation på platsen, som ska symbolisera denna bygd ur ett historiskt perspektiv. Valet föll då på två gamla ankare. Mycket stiliga om du frågar mig.  Men om du är lika nyfiken som jag på historia, så ställer man sig snart frågan....

Fagervik i Timmernabben

Varifrån kommer dessa två ankare och har de verkligen något med Timmernabben att göra överhuvud taget?

Ja, det har de faktiskt......så här kommer historien bakom de två ankare som nu ligger så snyggt vilandes vid strandkanten i Fagervik.

Ankaret till höger.......det med den snygga trästocken, har tillhört slätskonerten Idog. Hon var på 87,80 ton och byggd år 1884 i Karlskrona för handelsfirman Gustaf Ernberg o Co. Detta var ett rejält fartyg som kunde lasta 150 ton.

Idog av Timmernabben

Blekinge Tidning år 1884

År 1887 var Idog ute för ett ordentligt äventyr, där Lotsarna gjorde en sådan hjälteinsats att de blev premierade. Läs och begrunda.

År 1892 köps skonerten Idog av ett rederi i Timmernabben med skepparen Emil Jonsson på Lövö som huvudredare.


Men år 1898 händer det en liten incident som faktiskt kunde lösas utan insats av Lots denna gång. Läs detta klipp från Kalmar Tidning.

År 1898

År 1899 gjorde Idog istället en enorm hjälpinsats då hon i hårt väder i Östersjön räddade två nödställda besättningsmän från den förlista skonaren Peder av Pataholm. Här kommer ett tidningsurklipp ur Kalmar tidning den 26 juni, som förklarar denna hemska historia.

Idog stannade sedan hela sin tid hos familjen Jonsson och överläts år 1931 till sönerna Hilding och Torsten Jonsson. Samma år försågs den med en hjälpmotor på 34 hkr. Hon var sedan i tjänst till år 1957 och låg därefter upplagd i Västervik. År 1959 säljs Idog till styrman  Friedrich W Börling i Basel för att användas till turist seglingar i Västindien. Därefter försvinner skonerten Idog från Sverige.

Men en souvenir fick Timmernabben faktiskt behålla.....Idog´s trä skodda ankare, som nu ligger vid strandkanten i Fagervik.

*     *     *

Nu till ankare nummer två...... Järnankaret med en kula på varje arm. Detta har tillhört råsegelskonaren Frej av Timmernabben. Detta var ett ännu mäktigare skepp på 111,42 ton. Frej var bygd i Västervik år 1877 för handlaren Gustaf Ideström.

Frej av Timmernabben

Redan år 1879 var Frej nära en katastrof då fartyget blev påseglat av ett barkskepp från Arendal. Man förlorade då bommen och fick söka nödhamn i Norge, men klarade sig annars utan personskador.

År 1881 var det dags igen. Det otursförföljda Frej blev då påseglat  ännu en gång. Läs här i Kalmar Tidning.

År 1881

År 1901 säljs Frej till Verkebäck och året efter till Oskarshamn. Men så år 1911 köper skepparen Per Löfström fartyget till Timmernabben. Frej har sedan Timmernabben som hemmahamn i fem år, varvid skeppet säljs ännu en gång. År 1916 till Skillinge och år 1919 vidare till Karlshamn.

Det är nu dramatiken börjar på allvar ännu en gång.

"Den 25 oktober år 1919 avseglar Frej från Åbo med destination Malmö. Mörkret faller den 29 oktober och de befinner sig nära Stora Karlsö, när plötsligt en kraftig knall hörs, åtföljd av en häftig skakning i hela fartyget.........."

"Frej får omedelbart slagsida och man mister manövreringsförmågan. Förskeppet sjunker genast under vattenytan, medan resten av fartyget ligger i marvatten, men hålls flytande av lasten. Besättningen som inte hade någon annan plats att vistas på än kajuttaket, fick tillbringa natten där........"

"Följande morgon upptogs de skeppsbrutna av en Ångare från Göteborg, som senare landsatte dem välbehållna i Trelleborg."

Men hur gick det då med skonerten Frej?

Jo, man ansåg det troligt att fartyget gått på en drivmina, som inte observerats i mörkret. Vraket drev sedan sakta ner mot Blå Jungfrun i Kalmarsund. Där tillslut Frej sjunker och blir liggande på 20 meters djup.........

Vraket finns faktiskt fortfarande kvar och ligger väldigt nära Blå Jungfruns kust, men idag är det tyvärr totalt sönderslaget.

Blå Jungfrun i Kalmarsund

Många år senare bärgar sportdykare ankarspelet på Frej och lämnat det i Byxelkrok på Öland. Ankaret som då var ett lösfynd togs också upp, men lämnas istället till Timmernabben.

Därför vilar nu också Järnankaret här vid strandkanten i Fagervik.

Alltså två ankare och två fantastiska historier.......

båda har ett gemensamt.....

Timmernabben....

:-)