Nu ska jag berätta om ännu en liten by i vår bygd som idag nästan är helt bortglömd. Det finns inte ens en skylt på platsen som nämner byns namn. Men vid en närmare titt på vägskyltarna så finner man faktiskt ett litet spår. Byn jag nu ska visa er ur ett historiskt perspektiv heter Århult.
Åker man till vänster vid vattentornet i Blomstermåla, så passerar man strax vägskälet Århult, innan du kommer fram till Skälleryd eller Skäppentorp. Se mitt i bilden nedan.
Efter flera års grävande i vår bygds historia, fann jag plötsligt denna lilla intressanta men oansenliga by med namnet Århult. Idag endast bestående av några utspridda gårdar. Man kan knappt kalla det för en by.
Varför är då denna platsen så intressant, kan man ju undra?
Jo, Århult är den äldsta by i vår bygd som det finns detaljerade kartor över. Man kommer så långt tillbaka i tiden att det nästan svindlar för ögonen. Det roliga är att knappt någon idag vet att det verkligen har funnits en riktig bykärna här.
* * *
Vi går alltså nu tillbaka i tiden.......ända till 1600-talet. Kalmarkriget har nyligen slutat och vi har gått igenom nödår och annat elände. Då hamnar vi på året 1630. Just precis då var bykärnan betydligt större än idag. Århult bestod då av 10 st gårdar (se röda pilen) och fyra kvarnar som låg lite längre upp i Alsterån (se blå pilen).
 |
| Århult år 1630-1655 |
Blomstermåla by fanns faktiskt även då, men var väldigt liten och helt obetydlig. Bestående endast av två gårdar längs den Gamla byvägen och fyra gårdar strax norr om denna byväg. Utplacerade på båda sidor om gamla Kalmarvägen som den då kallades.
Om man på 1600-talet tänkte ta sig till Århult söder ifrån, då tog man troligen en väg som idag inte finns. Men jag tror mig veta var den gick. Den syns på kartan som ett litet streck från Kaggetorp längs åkers kanten upp mot Århults by. Vi ska nu ta samma väg.
 |
| Gamla vägen mot Århult |
En liten bit av sträckan finns fortfarande kvar. Nu närmar vi oss alltså Århults åkern. Men väl framme där blir det idag stopp. Vägen tar helt enkelt slut vid den stora eken här till höger, som för övrigt säkert stod bredvid vägen även då.
Nr 1. Östra gården, som var ett Frälsehemman. Bonde okänd.
Nr 2. Drevs av en Nils, som var ett Frälsehemman.
Nr 3. Drevs av en Joen Jönson, som var ett Frälsehemman.
Nr 4. Beboddes av en Anders, som var ett Kronohemman.
Nr 5. Drevs av Gamle Nils Olson, som var ett Frälsehemman.
Nr 6. Drevs av Unge Nils Olofson, som var ett Frälsehemman.
Nr 7. Beboddes av en Henning, som var ett Kronohemman.
Nr 8. Beboddes av Per Knutson, som var ett Kronohemman.
Nr 9. Drevs av en Håkan Erichson, som var ett Frälsehemman.
Nr 10. Drevs av en Joen Soneson, som var ett Frälsehemman.
Nr 11. (Som alltså var en åkerlycka.)
Då undrar man ju genast, vad betyder dessa "hemman"?
Jo, Frälsehemmanet brukades av en frälsebonde och var underordnat ett frälsegods (Strömsrum i detta fall) som ägde arrenderätt över hemmanet. Dessa bönder innehade jorden genom tidsbegränsade kontrakt och betalade arrende till jordägaren i form av pengar, natura persedlar och ofta även dagsverken.
Ett Kronohemman var ett hemman som ägdes av kronan, alltså staten. I dessa bodde därmed militärer.
 |
| Gamla vägen mot Århult, söderifrån |
Men på 1600-talet då fortsatte vägen längs åkern på höger sida här. Spanar man norröver, så ser man Århult långt borta i fjärran.
 |
| Gamla vägen mot Århult gick på höger sida av åkern |
När vi nu närmar oss själva byn, så undrar ni säkert hur det såg ut då?
Jo, såhär såg Århult ut på nära håll år 1646...... Hus 1, 2 och 3 lite till höger. Hus 5 en liten bit över och husen 4, 6, 7, 8, 9 och 10 i en lång rad nedåt. Sista siffran 11 är en liten åker som tillhörde byn.
 |
| Århult år 1646 |
Men hur låg husen då placerade i verkligheten, om man visar gårdarna på en modern karta?
Jo, såhär:
Den röda pilen visar Århults by år 1646 och den blå pilen visar Vattenkvarnarna man fogade över. Detta var alltså innan både Storskiftet och Laga skiftets tid. Då bodde man oftast tätt tillsammans i en liten bykärna med åkrarna utspridda omkring sig.
Men vet man då vem som bodde här?
Ja, till viss del. Här kommer nu en förklaring på detta från år 1646.
Nr 2. Drevs av en Nils, som var ett Frälsehemman.
Nr 3. Drevs av en Joen Jönson, som var ett Frälsehemman.
Nr 4. Beboddes av en Anders, som var ett Kronohemman.
Nr 5. Drevs av Gamle Nils Olson, som var ett Frälsehemman.
Nr 6. Drevs av Unge Nils Olofson, som var ett Frälsehemman.
Nr 7. Beboddes av en Henning, som var ett Kronohemman.
Nr 8. Beboddes av Per Knutson, som var ett Kronohemman.
Nr 9. Drevs av en Håkan Erichson, som var ett Frälsehemman.
Nr 10. Drevs av en Joen Soneson, som var ett Frälsehemman.
Nr 11. (Som alltså var en åkerlycka.)
Jo, Frälsehemmanet brukades av en frälsebonde och var underordnat ett frälsegods (Strömsrum i detta fall) som ägde arrenderätt över hemmanet. Dessa bönder innehade jorden genom tidsbegränsade kontrakt och betalade arrende till jordägaren i form av pengar, natura persedlar och ofta även dagsverken.
Ett Kronohemman var ett hemman som ägdes av kronan, alltså staten. I dessa bodde därmed militärer.
En bit norr om Århult (den röda pilen) i Alsterån låg det fyra vattenkvarnar (den blå pilen) som byn drev.
P. Var en sågkvarn som ägdes av herr Johan Skyttes sätesgård i Strömsrum till en halv del och en fjärdedel hans bönder, den andra 1/4 delen hans bönder i Blomstermåla.
Q. Var en sågkvarn som fem grannar ägde tillsammans.
R. Var en sågkvarn och en mjölkvarn som lydde under Strömsrum sätesgård.
Går vi sedan fram i tiden drygt 100 år, till Storskiftet år 1784, då börjar sakta byn att förändras. Gårdarnas ytor blev större och småhusen ännu flera.
 |
| Storskiftet år 1784 |
Nu var militärerna borta och vanliga bönderna hade tagit över helt. Förutom i ett hus. Jag återkommer till detta.
Vid storskiftet år 1784 finns följande bönder i byn:
Skattehemman A: Nils Nilsson och Per Nilsson
Skattehemman B: Simon Bengtsson och Jon Nilsson
Skattehemman C: Olof Jansson, Daniel Jonsson och Pehr Larsson
Skattehemman D: Jon Månsson och Måns Jonsson
Skattehemman E: Olof Jacobsson och Pehr Nilsson
Skattehemman F: Anders Simonsson och Jon Jonsson
Skattehemman G: Pehr Bengtsson och Pehr Jonsson
Skattehemman H: Daniel Larsson och Olof Månsson
Skattehemman I: Pehr Larsson, Pehr Nilsson och Anders Jonsson
Ett Skattehemman, är en benämning på jord för vilken bönderna betalade grundskatt. Men nu till den nya intressanta gården för denna tid.
Posthemman K: Jöns Larsson
Ett Posthemman kallades de gårdar som skulle förse postryttare med utvilade hästar så att posten skulle kunna ha en snabb gång genom landet.
Enligt Sveriges första postförordning från 1636 skulle så kallade postbönder se till att posten kom fram. Postbönderna var bosatta 2–3 mil från varandra längs de stora vägarna i Sverige. Så snart som bonden hörde posthornet, hade han till uppgift att "göra sig färdig att straxt anamma brefven af honom och dermed oförtöfvadt genom natt och dag, oaktadt hvad väder som vara kan, vidare fortlöpa" minst en mil på två timmar. I vanliga fall anförtroddes detta arbete åt en av gårdens drängar. Postryttaren skulle bära ett vapenmärke samt ett spjut och posthorn. Att ofreda den som utförde arbetet var belagt med dödsstraff.
Och så sista gården till höger på kartan.
Skattehemman L: Nils Pehrsson
Blomstermåla by bebos vid denna tid av Daniel Larsson, Pehr Nilsson den äldre, Lars Andersson, Lars Månsson, Pehr Nilsson den yngre, Carl Christiansson och Olof Göransson.
Hoppar vi sedan fram till Laga skiftet år 1847 så är gårdarna större men något färre i antal. Nu bor bönderna istället precis intill sina egna ägor.
 |
| Laga skiftet år 1847 |
När vi nu befinner oss i Laga skiftets tid, så tänker jag även visa er att det kunde hända både det ena och det andra här ute på landsbygden. En händelse beskrivs här i en artikel från Aftonbladet år 1849.
Tragiken slutar faktiskt inte här. Det finns ytterligare en händelse som även den slutar illa. Läs denna artikel från Dagens Nyheter år 1866.
Som tur är så var dessa händelser inte vanliga. Vi tittar istället på Århult idag, då är det inte mycket som minner om någon storhetstid precis. Nej, allt är mycket lugnt och ödsligt här. Men runt denna vägkorsning ni ser på bilden nedan låg alltså själva bykärnan en gång för mycket länge sedan. Då talar vi om 1600-talet.
 |
| År 1849 |
 |
| År 1866 |
 |
| Århult idag |
Det finns faktiskt ett litet spår kvar från denna svunna tid........för en av gårdarna som ni nu har läst om finns fortfarande inskriven på kartorna. Vilken?
Jo, den så kallade Postgården.......och den ligger ännu kvar i Århults gamla bykärna.
Men även namnet Lillegården härstammar från 1700-talets Århult.
 |
| Postgården i Århult |
Visst är det kul med historia......
Vad hade vi varit utan den?
Inget.......
:-)