Visste ni att Timmernabbens närmaste bebodda ö Lövö tillhört Ålem socken ända sedan medeltiden?
 |
| Fotografi från Lövö mot Timmernabben |
Jo, så är det faktiskt.
Trots att öarna söder om Oknö utgör en geografisk enhet och skiljs ifrån varandra endast av smala sund och strömmar, så skär gränsen mellan Ålems och Mönsterås socknar rakt genom det sund som skiljer Gårö/Tokö från Lövö. Se den röda pilen på kartan.
Sockengränsen har alltså haft samma dragning ända sedan medeltiden. Men om vi tittar ännu längre tillbaka, ända till Bronsåldern. Då fanns inte Lövö.......
 |
| Fotografi från Lövö mot Öland |
Varför inte?
Jo, då låg vattnet ca 10 meter över dagens nivå. Alltså låg Lövö under havsytan. Därför finns inga historiska lämningar här från denna tid.
 |
| Fotografi från Lövö mot Timmernabben |
Lövö tillhörde under tidiga medeltiden gården Lilla Oknebäck, som ägdes av lagmannen Svantepolk (Knutsson). År 1292 skänker han hela Lilla Oknebäck till hospitalet i Norrabygd. (Norrabygd var under medeltid namnet på det som sedermera kom att bli Stranda härad). Men han behåller Oknö, Väderön och Lövö konstigt nog och ingen vet varför.
När vi sedan kommer in på 1500- och 1600-talet så har Lövö på olika sätt alltid tillhört Strömsrums ägor och därmed brukats av godsets frälsebönder.
När vi sedan kommer in på 1500- och 1600-talet så har Lövö på olika sätt alltid tillhört Strömsrums ägor och därmed brukats av godsets frälsebönder.
 |
| Ålryssja på Lövö |
Under 1600-talet härjade danskarna som ni säkert vet upprepade gånger längs kusten och ofta med förödande resultat. År 1677 är ett svart år i Lövö historien, eftersom många kust- och skärgårdsbyar ännu en gång då stacks i brand och ödelades av danskarna. Då brändes faktiskt hela Lövö ned, med undantag av Mellangården, som klarade sig tack vare en överlöpares list. Det berättas att ön sedan låg helt öde och obrukad en lång tid efter denna händelse.
Men i början av 1700-talet började Gissemålas bönder släppa ut sina djur här på bete igen, och då satte etableringen på ön fart ännu en gång.
Men i början av 1700-talet började Gissemålas bönder släppa ut sina djur här på bete igen, och då satte etableringen på ön fart ännu en gång.
 |
| Elias Gustavssons sjöbod på Lövö med nätspetor i förgrunden år 1954 |
Återuppbyggnaden gick sedan snabbt. Vid 1700-talets slut bodde faktiskt ett 60-tal personer på ön, varav åtta var bönder och en båtsman.
 |
| Elias Gustavssons gård På Lövö år 1954 |
När Lövöbönderna plötsligt fick friköpa sina gårdar, blev de ägare till den jord de brukat under seklernas lopp. År 1799 påbörjades Storskiftet på Lövö, som fortfarande var delat i fyra hemmansdelar, men med totalt 11 brukare.
Ön delades då i fyra stora lotter. Byn fick ligga kvar där den alltid legat. Gårdarna i byn ligger på behöriga avstånd från varandra precis som de gör än idag. Det har alltså aldrig funnits en tät bykärna på Lövö.
 |
| Lövö år 1799 |
 |
| Oskar Gustavssons gård på Lövö år 1954 |
Under Lagaskiftet på 1800-talets första hälft företogs flera hemmansklyvningar på Lövögårdarna. År 1847 var invånarantalet 73 personer, varav åtta var sjömän. År 1886 hade antalet vuxit till 81 Lövöbor.
 |
| Interiör hos Johnssons på Lövö. Fru Ann Mari vid spisen år 1954 |
På Lövö har det även funnits ett mindre båtbyggeri, mest för öns egna behov av båtar. Olika slag av fisken krävde olika slags båtar, liksom alla handels- och kyrkfärder såklart. Eftersom förbindelsen med fastlandet nästan uteslutande gick via Nyemåla och Gissemåla över Timmernabbeviken.
 |
| Taktäckning med vass på en ladugård hos Elias Gustavsson i rutig skjorta år 1954 |
Befolkningsantalet fortsatte att öka och barnkullarna också. Men det dröjde faktiskt ända fram till år 1905 innan man på Lövö fick ett eget riktigt skolhus.
Sammanfattar vi nu det hela, så har alltså gårdarna och husen på Lövö inte flyttats runt särskilt mycket. Merparten av gårdarna tycks ligga precis där de alltid legat. Därför är Lövö väldigt unik för vår bygd och som ni nu vet........alltid haft en stark koppling till just........
Sammanfattar vi nu det hela, så har alltså gårdarna och husen på Lövö inte flyttats runt särskilt mycket. Merparten av gårdarna tycks ligga precis där de alltid legat. Därför är Lövö väldigt unik för vår bygd och som ni nu vet........alltid haft en stark koppling till just........
Timmernabben och Ålem socken.......
Kul va?
:-)