Platsens namn som jag nu tänker berätta om är från början skriven som ”Gnutskulla” och ligger i Ålem socken.
Vet ni vad jag talar om då?
Men den tycks oftast ha uttalats ”Knutskulla” istället. Därför skrivs denna gårds namn med båda stavningarna vid olika tillfällen under årens lopp.
 |
| Knutskulla år 2016 |
Själva kullen i ”Gnutskulla” som jag nu tänker tala om, ligger precis här mitt i bilden, i anslutning till en lite oansenliga gård i utkanten av Ålems kyrkby, bara 1000 meter från Ålems kyrka.
Just denna lilla kulle (se den blå pilen nedan) som ligger här ibland träden, är faktiskt en helig plats och det första riktiga beviset för att det verkligen har funnits Ålemsbor sedan urminnes tider.
Därmed områdets historiska hjärta...........
Varför?
Därmed områdets historiska hjärta...........
Varför?
Jo, för precis här på detta lilla obetydliga krön, ligger det faktiskt ett enormt gravfält på 70x50 m från Stenålder, Bronsålder och Järnåldern………. Det är inte många som tänker på detta idag.
Den nu skogbeklädda lilla höjden är egentligen en stenbunden morän kulle med ca 15 fornlämningar som består av 1 röse och 19 stensättningar.
Vad vill jag säga med det?
Jo, att det otroligt nog bodde människor här intill denna lilla kulle invid ån redan då.
Alltså för mycket, mycket länge sedan. Tanken svindlar………
Alltså för mycket, mycket länge sedan. Tanken svindlar………
Då ska man tänka på…….. att vid tiden för stenåldern låg vatten nivån ca 10 meter över dagens havsnivå. Därmed låg detta gravfält på en liten udde invid havet då. Detta går att se om man tittar på en höjdkarta, se den röda pilen på kartan som visar var gravfältet ligger. Där är 10 meters nivån utritad som ett brunt streck. Den visar alltså var havsytan låg då........
 |
| Höjdkarta över "Gnutskulla" |
I forntida samhällen avskilde man även då speciell mark, typ heliga platser, som bara användes för just gravar, liknande som man gör än idag. Dessa gravar vet vi väldigt lite om fortfarande. Vem begravdes här? Och varför just här? Hur såg deras liv ut här i Ålems trakten vid denna tid?
Det kanske inte är en slump att kyrkan något senare byggdes bara ett stenkast från denna gravplats?
Det kanske inte är en slump att kyrkan något senare byggdes bara ett stenkast från denna gravplats?
Många frågor men väldigt få svar, tyvärr........
Vi tittar istället in i medeltiden, då den gamla ursprungliga kyrkan kom till, som stod nästan på samma plats som dagens. Det vi vet är........ att det inte fanns några riktigt bofasta precis intill själva krönet Gnutskulla i alla fall. Alltså låg denna gravkulle lite öde en tid här.
Men när vi kommer in på 1600-talet, då börjar det hända saker vid kullen igen, för då slog tydligen två soldater sig ned här. En knekt vid namn Jon och en Nils trumslagare. De tycks ha bosatt sig precis här invid höjden. Men man ägde inte själva marken, för den hade nyligen förvärvats av Johan Skytte i samband med Strömsrums gård.
Lite senare under 1600-talet låg plötsligt hemmanet "Gnutskulla" öde en tid och skattades därför där efter. Räntan donerades lustigt nog bort till den skotske krigsmannen Jacob King, men den indrogs till kronan vid reduktionen igen. Alltså tog staten tillbaka marken som adeln förut varit tilldelad.
År 1725 var platsen runt kullen återigen befolkad, för då finns en Hindrik Hemmingsson skriven på detta krono hemman.
Gården som vid storskiftet skrivs som Knutskulla på kartorna, hade två brukande bönder år 1819, som även då var ett krono skatte hemman. Alltså ägde kronan själva jorden och tog därför även räntan.
 |
| Knutskulla År 1819 |
Marken delades i två delar, som det går att se på kartan. Område ”A” den östra delen, tillhörde därefter bonden Carl Svensson och område ”B” den västra delen, tillhörde sedan bonden Hans Månsson.
Sedan fortsätter bönderna att avlösa varandra här i flera generationer. Ofta genom arv inom familjerna, men även försäljning till utomstående. Då hamnar vi tillslut i 1900-talets början, när detta går att läsa i tidningen År 1905.
Sedan fortsätter bönderna att avlösa varandra här i flera generationer. Ofta genom arv inom familjerna, men även försäljning till utomstående. Då hamnar vi tillslut i 1900-talets början, när detta går att läsa i tidningen År 1905.
 |
| År 1905 |
Så var det då den där historien om "Sparbankseken"......... som tycks härstamma just från denna lilla kulle.
 |
| Dagens sparbanksek |
Historien säger att en man vid namn Josef Hugo Jönsson, bördig från trakten, anses vara personen som ligger bakom just den så kallade sparbankseken. För i slutet av 1920-talet ville sparbanksrörelsen ta fram ett emblem, likt övriga affärsbanker. Jönsson, som sökte efter något mer än bara ett emblem, förespråkade eken, vilken han tyckte åskådliggjorde den sekelgamla rörelsen, dess fasta förankring i bygdens och folkets liv, dess stabila växt och livskraftiga verksamhet.
 |
| Första sparbankseken |
Det sägs att hans funderingar gick enligt följande – "I tankarna såg Jönsson framför sig det vårdträd som växte på granngården till hans barndomshem, Gnutskulla gård i Ålems socken några mil från Kalmar. Men i stället för den stora lind som det där var fråga om, valde han ett träd, som fanns på närmare håll, och som också var lämpligare med hänsyn till sparbankernas hundraåriga traditioner. I Oppunda härads vapen ingick nämligen en ek".
Till saken hör att Jönsson vid tidpunkten lämnat hemorten och var chef för Oppunda härads sparbank i Katrineholm.
 |
| Symbolen med eken utvecklades senare |
Så det var alltså troligen en stor lind straxt intill Gnutskulla gård som inspirerade till just logotypen med Sparbankseken.
Alltså en idag helt anonym plats som knappt någon känner till, men med historiska mått, en helt fantastisk plats med en enormt lång historia.
Marken runt denna lilla kulle har därmed använts av Ålemsbor,
mer eller mindre oavbrutet i ca 6000 år.........
Visst är det kul att känna till sin hembygds historia………
:-)