 |
| År 1904 |
Jag blev mäkta förvånad och samtidigt lite nyfiken, när jag hittade denna lilla häftiga annons från år 1904. Visst får man massor av följdfrågor. Eller hur.....
"Vid gamla gästgivaregården" syftar faktiskt på den här platsen......
 |
| År 2020 |
Mitt emot den nya affären i Ålem.....
Precis bakom Pizzerian, låg det gamla gästgiveriet. En strategisk placerad rastplats längs gamla Kalmarvägen. Historien säger att det legat ett ännu äldre gästgiveri här på samma plats redan på 1600-talet och då kallade man det för Ålems Krog.
 |
| Ålems krog år 1639 |
På 1700-talet var gästgiveri nummer två uppförd och då på samma plats. Såhär såg det ut år 1782.
 |
| År 1782 |
Det var här denne Lappman Nils Andersson visade upp sina Renar och lasso konster år 1904. Helt unikt för sin tid såklart. Tänk er en livs levande Ren här i lilla Ålem.....
Det var inte lätt att finna något ytterligare om denna unika händelse i vår socken. Men några ledtrådar om Nils Anderssons förehavanden fann jag till slut.
Därför vänder vi nu först tillbaka till år 1896.
Då skickar lappfogden Alarik Dalqvist i Jämtlands län på anmodan av just lappmannen Nils Andersson en förfrågan till Herr Doktor Hazelius om anställning som renvaktare på Skansen. Han skriver....
"Då Nils Andersson, som icke eger tillräckligt antal renar för att kunna lifnära sig i fjället, i viss mån är beroende af att få veta, hvad han nästa sommar skall företaga sig, får jag ödmjukligen anhålla om Edert ärade svar, så snart Eder tid sådant medgifver."
De villkor som erbjöds var, enligt svar från Artur Hazelius, en ersättning på fem kronor per dag och familj, med hänvisning till föregående års avtal. Fri bostad med bränsle i Skansens kåta, men maten fick var och en hålla med själv. Ur samma brev framgår att samerna....
"Måste vara absolut nyktra och riktigt välkända samt se hyggliga ut -således vare riktigt presentabla »för konungar och furstar« och göra sin nation heder. De familjer, där unga snälla flickor finnas, föredraga vi framför gossar, då de förra bättre kunna hållas reda på, samt kunna deltaga i folkdanserna. En gång hvarje söcknedag böra de vara med och göjas samt 2 ggr söndagar. Innan vi bestämma oss, vill jag gärna se fotografier af dem som ifrågakomma. De får gärna medhafva hudar, väskor och dyl. för att för egen räkning sälja åt besökande, men barnen får på inga villkor tigga."
 |
| År 1897-1901 |
Ja, vår Lappman Nils och hans familj fick faktiskt jobbet, vilket denna lilla annons visar här under.
 |
| År 1897 |
Lite senare efter Skansen äventyret, fick Nils och kamraten Tomas en ny unik idé som de satte i verket. Då snackar vi inga småsaker precis. Året är nu 1899.
 |
| År 1899 |
Detta var ju såklart en stor sak för tiden, så historien berättades i flera tidningar....
 |
| År 1899 |
Om de någonsin kom fram till Världsutställningen i Paris år 1900, vet jag inte ännu....
Men det är några år senare som de dyker upp här i lilla Ålem.
Det är då..... de även passar på att besöka Mönsterås marknad. Jo, visst... Vilket denna lilla annons visar från år 1904.
 |
| År 1904 |
Några dagar senare berättas det i Oskarshamnstidningen om just denna händelsen på Mönsterås marknad. Den är lite svårläst, men man får här en lite utförligare förklaring.
 |
| År 1904 |
Ja, vilken fantastisk berättelse...... Tänk er dessa innovativa Lappar som tappade sitt levebröd i norr, men istället för att ge upp, vände söder ut och började visa upp sin kultur.....
En Lapp är en föråldrad historisk benämning för same. Under 1910-talet har i stället ordet same kommit till allmän användning i det svenska språket. Den förändringen är i överensstämmelse med principen att inte benämna folkgrupper med begrepp de inte vill använda själva. I de samiska språken används inte ordet "lapp".....